Norrländska Korrespondenten – 27 juli 1869, sida 2

Article Image
rånen äfwen wär-råg och mirsommarsrån, bwillen sista första äret skörrares grön, men det andra fullmogen. Hr Sundberg instämde angående wanans och förtomens malt och fare fia träresåret hafwa fått wider m. m. till arönjorer och salunta ej på träresland förlorat något ars aflaltniya. Häri motsates han fetan af br (Aterbera?). Hr Bern jemte hr Blomqwist förmenade, att kornhalm wore bättre till foter än råghalmen, sumt förordade hr Berus höprotuttton och br Blomqwijt råghalmens skärning till hace telse och jäsning. Hr Thomce sade, att man i Jemtland efter 6 års dåliga torus skördar börjat allt mera odla ragen samt instämde angånde ränhalmens stärning. Hr Walroth instämde äjwen deri och pästod, att ragen endast här litet odlad, utan mest på jord, fom ej anses cuga till annat Derpå dilfuterades med ans ledning af en bondes påltårnre, utt rår gen här oftare misslyckas än tornet, en stund sawäl om desfa sädesslags vmfer fiviga företräde, fom om lämptigaste bes handlingen af rågen. Wid fjette punkten påstod hr Wullroth, att wår här skördade råg wore lita kämpe lig till utsäde fom den finska om ven wäl skötes. Herr Arnell jade, att den finskas företräde läg deri, att den blefwe tidigire skördad, medan den ännu hade någon röd färg qwar, och förordade badstuga till torkning Jramför via, hwilket åter den närwarance länge agrono nen sötte wederläigga. Såsom swar på sjunde puntten föres slog hr Arnell halm och torgflätning och br Andreån linodlingens utsträckning ti hela länet. Hrr Noroling och Åslund ansågo tjenarne, der de ej aj dagens ars bete blifwit uttröttade, äfwen om win teraftonen funna sysselsättas med till landtbruket direkt hörande göromål. Hr Thomee söreslog utlställningar af invus strialster såsom ett medel att om ej framfalla tock upptäcka de industriella antag, fom på ffilda orter och hos olika personer funnos; dessa anlag borde det föreslagna Norrlants Handelsattie-bolag bestydda och föta utweckla. Herr Berggren förklarade norrländningens händighet och anlag lika goda som ans dra trakters befollning; det funnes älfwen få stort öfwerflöd på för orten Kimpsliga binäringar, att det blefwe jwart att wälja; förordade kompostberedning. J tet sistnämnda instämte hr Wallroth, fom ansån tomposten funna beredas af barr och myrjord. Wid åttonde punkten omnämnde hr Fellenius, att ingeniör Gadd, efter att wid ett besök ha funnit förhållandena lämpliga för anläggning af en träoljefabrit, nu Hade låtit utfärda inbjudning till teckning af altier i en sadan; att han berätnat den skola årligen afkasta 7,200 ror eller omkring 30 procent; det behöfliga antalet aktier hade redan kunnat wara färdigtecknadt, om man ej wille låta äfwen allmogen få tillfälle att deltaga i företaget; emellertid framlades listan till teckning på stället och skulle fe ban civfulera i kommunerna. Hrr Bergs aren och Wallroth understödde förslaget, anmärkande den förre, att tjäran nu pros duceras på få många håll och få ringa betalas, att ret wore allt ftäl att föka amvända råämnet, stubbarne till ett mera infomstgifwande företag. Prisdomrarna hade föreslagit och mö

27 juli 1869, sida 2

Thumbnail