Norrländska Korrespondenten – 20 juli 1869, sida 3

Tyfta follbantsrilsdagen i Hamburg. Derom skrifwes till Neriles Allehanda: Lyckligt installerad i ett hotell, gick jag straxt att efterhöra, om det tillätes mig taga del i den folkbanksriksdag, som samma afton skulle börja. — Ah, det war Ni, som war härför ett par år fedan i fellsbani. ärenden? Mycket wälkommen! Oändligt gerna! Se här är fortet, for stastar ingenting; men om Ni skulle wilja deltaga i mötets Vergniigungen, lostar detta andra som gäller för desamma 3 mark (vmt 3: 20). — Så tackade jag och betalte, tog mina kort och ströfwade bort till Conventgarden wid Fuhlentwiete, i hwars stora fal flera huntratal follbanksmän snart samlades. Salen war festligt llädd med blommor, grönt och flaggor. På en estrad i för: grunden sutto ordförande och fefreterare, der nedanför de 3 snabbskrifware, fom af mötesbeftnrelfen woro anställde för att uppteckna föredragens ordalydelse, hwarförutom flera tidningsreferenter bemärt tes. Framför estraden reste fig en talares stol, smalfullt dekorerad och på framsidans midt prydd med en reliefbild af Schulze Delitesch, de tyska folkbankernas fader, som nu äfwen personligen kom tillstädes. Framför talarestolen stodo många och långa rader af stolar, af hwilla större delen befanns af behofwet påkallad. Tribunen begagnades af somlige, andre talade åter från sin plats, allt efter godtfinnande — en anordning, som synes min god och följwärd. Detta möte, fom fortgick äfwen föl jande dag, fysfelfatte fig med en mängd folkbanksärenden, och under meltanftunderna, nöjena, behandlades fortfarande i stora grupper nästan endast detta fame ma ämne, dock med utsträckning till andra Genossenschaften, sär skilt konsumtionsföreningarne, arbetarehandelsbolagen. Of: wersäggningsämnena mid mötet rörde doc hufwudsakligen sådana frågor, fom äro för tyska förhållanden egendomliga, och jag will ej här länge dröja wid denfamma. Dock några ord derom! En principfråga, fom fom under bes handling, war den, om ledamöter af en folkbanksstyrelse må wara låncberättigade i follbanken eller icke. J denna fråga uppträdde Schulze Delitzsch under förfamlingens bifall med ett anförande till förs del för styrelsemedlemmarnes lånerätt, och detta ur demokratisk synpunkt. Eljest wore ju, fade han, föreningen mid ftyrelfes wal inskränkt till en helt träng krets af delegare, egentligen blott till sådane, som ide hafwa behof af en follbank; genom att likwäl der inträda och att sedan mot: taga förtroendeuppdrag af fine meddel