tan, få bare den tekniska undevwisnin. gen warit ordnad på ett annat fått. Såsom menliat inwerkande på indu: strien bör jemwäl bemärkas, hwad som till en del må anses följa af det ofwananförra, att densamma, feenve fig ide wara omhulrad, öfwerger fig sjelf. Un: der det att i andra länder intelligensens ärlaste krafter egna fia åt invujtrien, undwiker man den här. 3 de associa tioner, fom bilras, saknas de utmärks tare förmåpor, fom endaft vet invujtriella lifwet fon utbilda Dessa associa. tioner misslyckas derföre och afskräcka från efterfölsd. Äfwen bland dem, fom ges nomgått de tekniska skolorna, ingå jemförelsewis få i industriens tjenst. Med ven passionerade ifwer, fom utgör ett drag af mår national karaktär, eganade man fig för någon tid åt jordbruket. Det wann otwifwelaktigt derpå. Men hwarie passionerad åtgärd werkar i längs ten skarliat. Följderna af dessa menliga förbållan. den bafwa icke kunnat uteblifwa. Den abmånna förlägenhet, den nöd och det betryck wi fe för wåra ögon, ven ökare fattigwärr, fom nedtynger of, emigras tionen, fom decimerar oss, lemnar der: om ett osäfaktigt wittnesbörd. Förmås gorna, intelliaensen egnade fia för näs gon tid åt jortbruket. Men en näring framgår aldrig waraltigt ensam. Jords brukets framgång beror af ett blom: firande närinaglif. J saknad deraf inträffade snart en realtion och detta yrke bar ide heller numera något tilldra: gande.