ballftts arituut, de arbelande, de narande tlaeserna. Jag är lånat ifrån att wil ja uppträta emot de arunrsatser, fom wid tenna revolution gjorte fia gällan te. De wore, jag erlänner tet obetin: gatt, framkallate af titsondan, emot dwilfen jan ide inläter mig i en Done OQuixottestrit. Men jag är af den öfwertygelse, att alla förbererelser sakna. reg för ten ombilrnina af förhållantena, fom man obetänlsamt framdref. Skrä twångets uppbäfwante, nåringefrihetens införanre och den friars bandelslagsliftningens antagande borte hafwa föres gätts af ätgäårrer, fom möjligajorde nårinaarnas fortlefwante eller utwecklina, såäsom ordnade kommunikationer, intu striens uppmuntrande och lerning till en med titsanran och be nvare fordrinaarna öfwerensstämmante riktning, samt slutligen natienens inrustriella uppfofrran, till genomjöranre af sådana arunts latser, enliat bwilka arbetet fan komma till berere, få att intelligensen finner fig ärad of arbetet i inrustriens tienst. Wi funna näppeligen ännu föga utt ret så är. Jernbantteringens frigifwande borde såleres hafwa föregätts, eller åtminstone ; ätfölits af planmessint anlugta iernmwär gar i beraslagerna och till utskeppningserterna, eller rättare: landets produk: tiva krafter i allmånhet borte hafwa un: rerhjelpts aenom ett nationelt transportsysiem. Med ett ord: man borde ide hafwa förbifett ret innerliga sambandet emellan manufafturfraften och transportmerlen, deras gemensamma imver. fan på en nations utweckling och framörskrirante. Om ett land med den kapitalftyrfa, ven utbiltare smak och den slöjr stickiahet fom Frankrike, avnnatt rerjemte af sitt låge och naturförhållan: dena, ansäg fia böra, för att berera fin inrustri till tåflan med Enalanrs, bdeflus ta anwäntantet af 1200 millioner france till ett öjwer hela lanret utfträckt fullståndigt svstem af kommunikationer och några hundra millioner på jordens trais nering; buru mycket mera försigtighet, burk mycket mera kraftansträngnina och omtante bortre ide ret land, som aenom ogynnsamma förhållanden, industri, bantet och sjöfart står wira efter ret förfts nämnta, bafwa egnat uppmuntran och omwårrnad åt fina för utlanrets täflan blottstälda näringar. Wi hafwa, äfwen wi, företagit jeruwägsanläaaningar, frän Göteborg oh Malmö til Stockbolm, men dessa jernwågar hafwa få litet an: lagte i inrustriens intresse, att ide når gon industriel ort, med undantag af Norrköping deraf berörts, och man bar med samma omsorg unbmifit att med jernwäg beröra Tabergs beraslag i Smår land, fom Filipstads i Wermland och hela tet land af idel jernoch andra malmer, bruk oc berawerk, WWeftmanlandse, Rerikes och Dalarnase bergslager, som i mer än fysiskt afseenre, och just i fråga om bergehantteringen, fan anses såsom Sweraes medelpunkt. Nägra wirlyftiaa untersöfningar och utredningar erforrras ide för att beflus ta att jernwägar i dessa orter böra anläggae, om oc de närmare beftämmels serna i afseende på wånens sträckning i detalj mäste öfwerlemnas åt regeringen. För sattandet af förstnämnta beslut erfordras blott sundt förnuft och opartistbet: och litwäl bar detta beflut hittills nteblifwit. Siledeg, bwilka grunder än må hafwa bestämt sträckninaen af wåra stambanor, ide är det industrien; och om en institution funnits, fom baft till upp drag att inför jtatematterna föra indn. striens talan, te hade warit lagda annorlunda. J fråga om annan uppmuntran celler bägn om de inhemska närinaarna, har man gjort lifa litet. Utan att bestrida eller ens ifrågasätta frihandels tbeoriens riktighet, tillåter jag mia den erinran, att statsmakternas uppgift är att bedöma samhällstheoriers tillämplighet för ett wisst land, tiden, sättet och wilkoren derför. Swerge är ett litet. ett fattiat tand med föga utwecklad industri; och an: tagandet af frihandelstbeorien, famtidiat med upptaganret af uttändffa statslån —22—2 4 A. —