obemedlad engelsmans traltan går derpå ut, att möjligast snart förtjena så mycket, att han åtminstone tidtals må kunna så wistas på landet. Uti de af naturen ur agronomist synpunkt mest gynnade delar af England betalas ett arrende med om: kring 33 rdr pr tunuland, och förfälj: ning epriset af nämnde arcal utgör der i medeltat 800 till 1,000 rdr. J medeltal för hela England utgör arrendet för ett tunnland jord 22 rdr samt dess förfäljningspris 650 rdr. Minst ?, af famtlige jordöruksfaftigheter egas af landets adel, hwars medlemmar egnat sig åt def förwaltning, och blott undantagswis fjelfma brufa fin jord, hwillen de deremot utarrendera. Detta har till följd, att antalet af dylika arrenden är utomordentligt stort, och dessas innehafware bilda en talrik förmögen och högt:altad samhällsllass. Aj det uti dessa arrenden nedlagda far pitalet beräknar man i allmänhet en af: kastning af 10 procent. Arrendena äro, med få undantag stälda på 6 månaders ömsesidig uppsägning. Detta oaktadt inne hafwas de wanligen under många Acnera: tioner af en och samma samilj. Emedan klimatet är mildt, få behöfwer ven engelffe landtbrularen blott få och billiga byggs nader för boskapens inhysande, af hwillen en stor del fan året om wistas under bar himmel. Huru enkelt det engalska åferbruket bedrifwes finner man deraf, att det saknar hwarje widlyftig förmaltningsapparat, hwarje lysande bolföring och hwarje tecknist binäring. Den engelske landtbrukaren håller fig uteslutande till sina åkrar och sin boskapsskötsel. Hans fält lysa derwid icke genom mångfalden af odlade wäxtslag efter lulturmetoder utan blott genom den utmärkta beftaffenheten af några få, med ftörfta forgfällias het skötta wärdefulla wäxter. Hwete, bönor och turnips förekomma allmännast; mindre widsträtt odlas potatis och emedan till bröd hwete utefiutande anwändes, förekommer nära nog aldrig odling af råg. Omkring 23 of Englands odlade areal ligga uti artificiel eller naturlig, ofta gödd wall, och blott på återstoden odlas öfrige åker: brulswäxter, bland hwilka foderwäxter in taga ett betydligt rum. Dermarande landtbrufs mefst mwinitaiimande aren är kreaturs uppfödande och gödning. Blott uti Engs land torde det förekomma, att talrika hjordar af for underhållas, ide för frambringande af mjölk, utan af kalfwar, hwillo sednare, gödda wid 2 till 217 års ålder högt betalas, och i ofantligt antal föras till flagtbänten. Minst 23 af den odlade jorden är afsedd för köttproduttionen, och ?, of den gräsbärande arealen anwändes till bete; blott å den återstående !7, ffördas hö. Hwarje ålfer: eller betesfält är på alfa sidor omgifwet af ogenomträngliga häckar, wanligast af hagtorn, hwilla, likasom maskerna uti ett nät, sönderdela landet. Städerna i England utgöra hem för arbetet, ansträngningen, förmwärfsbegäs ret, armodet och brotten, landsbygden åter för riledomen, mwällefnaden, lugnet och de goda sederna. Å tontinenten lemnar lane det direkt eller indirekt medel till ftädernas lyx, utgifter om prakt: men i England eger ett mo fatt förhållande rum. — Den 1 April öppnades den nya jernbanan för allmän trafik mellan London och Liverpool, omkring 33 swenska mil i längd. Dagligen afgå 5 tåg från London på dens na bana, och tillryggalägga wägen mellan nämnde begge ftäder utan något mellan uppehåll på knappast mer än 4 timmars tid. Den nya sträckniugen går öfwer en viadukt af halsannan (engelsk) mil. Den underjordiska jernbanan invid defs bibaner i London befordrade annandag Påft endast inom London och förstäderna ej mindre än 140,576 personer. ——— TIN falla