på honom och med fina egna händer fölte han nu att företaga hwad fom be: höfdes för att få propellern faft, få att den ide längre kunde hugga mot ffrof: wet. Tretton gånger mäste manftapet draga kaptenen upp från wågorna, fom hotade att qwäfwa bonem eller slunga bonom met rodret. För fjortonde påns gen lät han fira fia ned, rå det lyckades honom met stort beswär att fastgöra pros pellern, och Columbia war rärrad. Några af passagerarne ha för detta kaps ten Carnaghans uppförande och ådvagalagtda mod samt i i full erkänsla för hang wård om de honom anförtrodra pagfar gerarne låtit förfärdiga ett elegant och wärdefullt winställ of silfwer med passante inskription, hwillet blifwit öfmerlemnatt åt honom. Angfartyget Co. lumbiul tillhör Andor-linien. — Patent. Kommerskollegium har tills lagt William Yates patent under 8 års tid å af honom uppfunna förbättringar af ugnar och werktyg, fom anwändas mid metallurgiska operationer. — Grefliga ätten Tilly, samma ätt fom Gustaf Adolfs berömda motftåndare tillhörte, har nyligen utslocknat uti gref we Carl Gustaf Edward Auguft TferelosTillys person. Han hade warit fammars herre hos konungen af Holland och dog på sitt 85:e år i Bryssel. — Danjia krouprinsen öfwerwar den 26 Maj — den s. k. Derby-dagen — i sällstap med prinsen och prinsessan af Wales de stora kapplöpningarna mid Cpfom. Det war första gången engelffa kronprinsessan wisade fig mid fapplöpningarna, hwilka utgöra ett af Londonerbefolkningens förnämsta nöjen. Antalet af åskådare war oräkneligt. — Mathilda Eneqwist har tillbragt wåren i Paris och wäl häfdat sitt rykte som konsertsångerska. Franska tidningar ställa henne som sångerska wid sidan af Christina Nilsson, beundra hennes drill, äro hänförda af hennes swenska folkwisor och förespå henne en stor och lång lycka i Paris. — Följande akad. examina i Upsala hafwa under deuna examensperiod blifwit aflagra af följ. nerrl.: Dimissionsexamen af C. S. Hellman; praktisk tbes olegisk examen af O. Dillner; med. fil. examen af Å. Scherdin; förbererande er: amen af P. E. Huss och A. Arnell. — Wattenoch bröd-statistik. Flera skäl gifwae, hwarföre fängelsestraffet wid matten och bröd borde afskaffas. Ur elonomisk synpunkt betraktadt, blir wmattendrickningen temligen dyr. Wäl är 2 skälpund bröd om vagen ide någon stor utgift, men dertill kommer näget mer med i räkningen. Låt of för beräknings uppgörande flå upp fångwårrsstyrelsens berättelse för år 1867! Wi finna en punkt få lyrande: Enligst utdrag af rä: lenskaperna bar antalet af dem, fom sorslats för undergående af mattenoch brörbestraffnina 1867 utgjort 3,559, ters af 1,357 undergått 3 tyans och endast 8 20 tvangs fåran bestraffnina; utgörande sstrafftiden i meteltal 5,;, dygn för hmwarje person. Kostnaden ensamt för denna forsling, derwid en wäglängd af 71,840 mil blifwit tillryggalagt, eller i medeltal omskrina 5 mil för hwarje person, uppgår till 54,339 rer 1 öre, utgörande i medeltal 15 rdr 27 öre för hwarje perfon. J renna redogörelse upptages endast forelingen; nu tillägaa mi foftnaden för hwad som bestås wattendrickare