Norrländska Korrespondenten – 4 juni 1869, sida 3

— Ähl floden som utgjuter sig i hafvet och de hvita männens nation? Vid Gud, chevalier, man säger att den gudomliga rättvisan ser äfven till den goda afsigten och menniskorna kunna icke fordra mer än Gud. — I alla händelser kan herr de la Roche icke återvända ensam, anmärkte kommendanten. — Jag medger att vägarne äro här mycket förbryllande. — Jag skall skicka bud till ett närbeläget läger af Knistenos och inom två timmar skola vägvisare vara här och föra er hvart ni behagar. Louis var försatt i bryderi; han borde återvända till Henriette, som med oro hvarje minut väntade honom, och likväl kunde han icke, utan att väcka misstankar, afböja kommendantens tillbud. Då den sednare försäkrade, att grefven före nattens inbrott skulle kunna tillryggalägga några mil, fann sig Louis böra samtycka att dröja. Nästan i samma ögonblick inträdde en neger och talade till kommendanten några ord på det obegripliga språk, som syntes uteslutande begagnas inom fästuingen. Kommendanten vände sig mot grefven. sägande: — Lago underrättar mig att middagen är serverad och jag hoppas grefven icke nekar att. under väntan på vägvisarne, delta i den. Louis bngade sig till tecken af sam