Ceder-Skansen. Roman af Emile Souvestre. (Forts. fr. föreg. n:r.) ÅH Tjugutvå år före de händelser. som förekomma i föregående kapitlets skildring, vistades i Normandie, nära Dives, å hemmanet Gros-Bots, en piga vid namn Marine hvars röda hår hade skaffat henne tillnamnet Ryskan. Hon var en fattig, faderoch moderlös flicka, hvilken bonden hade upptagit såsom helt ung för att vakta kreatur. Hennes röda hår, hennes trasiga drägt och hennes vildhet gjorde henne särdeles vidrig för dem, som antagit sig henne, och hennes fulhet hade blifvit ett ordspråk. Detta försvann icke, äfven sedan med åren gracerna blifvit den unga flickan mer benägna. Väl protesterade stundom en och annan mot riktigheten af den gamla åsigten, men det hjelpte icke. Ordspråket, ful som Ryskan, upprepades fortfarande. Endast en person vågade vidhålla en bättre mening om flickan. Det var en främling, som en kort tid varit bosatt i Dives i en koja vid hafsstranden. Pascal (det var hans namn) uppgaf sig lefva af fiske, men köpingens innevånare försäkrade, att den fisk han under en månads tid fångade, icke