Norrländska Korrespondenten – 4 maj 1869, sida 1

— HIULDIVUUD A 4. Undertedunds i Jotografi-Åtelier rekommenderas i allmänhetens benägna åtanka. Eric Nordlöw. — Utrikes. Tyskland. Riksfinansministern förbereder fram läggandet af ett lagförslag inför ritgråtet, åsyftande att småningom afskaffa statsnoterna och ersåtta vem med guld: myunt. England. TJimed har den 28 April från BHilatelphia erhållit ett få Iyvande telearam: Regeringen skall beskydda de ames rikanska intressena på Cuba, men för öfrigt undwika såwäl hwarje indland: ning i öns angelägenheter, fom uppros rets erkännande, fevan ret blifwit tyrliat, att detsamma ej fan bestå utan hjelp från utlandet. Inrikes. Stockholm. För de nödlidande i Swerge hafwa 17 damer i Kristiania utfärdat inbjuds ning till en 4-ffillings-infamling. — Det beryktade, längwariga Långholmemålet är nu afdömdt; f. sergeanten Wiberg är dömd till inalles 200 rdrs bör ter och f. kommendanten major Tellander till böter af 250 rdr. — Snbjudning till aktieteckning är ut: färdad för bildande af ett bolag för far brilation af konstgjord sten för deforatio: ner i byggnadewäg, monumenter, slip-och qwarstenar, konstarbeten m. m;: altiebeloppet är minst 60,000, högst 90,000 rdr, aktien 500 rdr. Fabritsanläggnins gen är redan långt avancerad wid Motala. — Hertigen och hertiginnan af OfterI götland hafwa till landhöfdingen E. Sparre öfwerlemnat 200 rdr, att tillställas de nödlidande på Dalsland. — Jnför hänwarande maaistrat ins ö gic ben 30 April civilättenstap mellan civarrhandlaren Abraham Arolf Elbe och mamssell Constantia Wilhelmina WVadlström. Riksdagen. Wid kamrarnaes sammanträte den 28 April företogs först fonftitutiorgutffottets utlåtande angående kongl maj:ts proposition till riksragen om antagande af ny föreninasakt mellan Swerge och Norge. J första kammaren gjordes i formelt hänseende inwändningar met att, fom utslottet tillstyrkt, förslaget antoges hwilande till witare grunrlagcenlia bes handling. Grefwarna Henning Hamils ton och C G. Mörner samt hr Nors ström ansägo föreningsakten wara af civillags natur och yrkade derföre, att riketagen måtte förklara fia förhintrad att behandla förslaget såsom grundlagsfråga. DD. exc herr iustitic-statsmi nistern frih. de Geer och herr grafwe G. A. Sparre, hrr Rydin, Weern, Charles Dickson, Berastett, statsrådet Berg, chefen för ecklesiastik departementet, ftatsrådet Carlson samt hr Fare uttalade fig allesammans för förslaget. J afseende på ren formella bebanrlingen wisades att, om också 1815 ärs ritgrar ansett riksakten ide wara af grundlagsnatur, ingenting hindrate konnng ech twå far manstämmande rikstagar att upphöja en ny föreningsakt till grundlag, och detta wore så mycket mera nörwändiat som i föreningsakten woro intagna beftämmelser af så rent konstitutionel natur, att de ej gerna kunde blifwa gällande i an: nan form än fom grundlag. Hr Ballenberg fann tet nödmwäntigt att förflas