Norrländska Korrespondenten – 23 april 1869, sida 3

men och bringar så wäl lekamlig, som moralist död, åt alla dem, fom genom frestelse, oförnuft eller förtwiflan söla släcka sin törst af dess giftiga watten. Det ligger ingen öfwerdrift i dessa mina ord, mine herrar! ty detta kan mer än wäl bewisas. I weten, att det åtminftone i Europa, ej finnes något land, utom måhända Ryssland, fom pros portionswis till folkmängd konsumerar mera spirituosa drycker än Swerige. Man hör ofta detta förswaras dermed, att wårt hårda klimat fordrar detta styrkemedel, men det inkastet torde wäl snart wara, såsom föräldradt, utdömdt, rels derföre att ingen läkare, fom nus mera mill göra anspråk på anseende af grundligt bilt ad i fin konst, wågar för: swara påståendet, dels derföre att den tagliga erfarenheten tydligt wisar, att ben, fom ej begagnar denna dryd, eger en långt friskare kropp och större ars betsförmåga, än den, som betjenar sig af det förföriska retmerlet. Att fpiris tuosa fan tjena såsom medicin wid utom ordentliga tilljällen, will jag ej bestrida, men medicin begagnas endast af de sjuke, och illa står det i sanning till i wårt land, om wi alla, fom begagna fpiris tuosa, funna anses sjuke, ty då bör wårt fosterland ej benämnas med annat, än det stora sjulhuset. Man har widare ofta hört inwändas, att tillwerkandet och tonsumerandet af spirituosa är növmän vigt på det landtmannen skall funna före delaktigt afsätta fina protukter af spanmål och potatis. Detta kunde wäl bära åtminstone sken af sanning, ifall wart land i allmänhet producerade mera spanmåäl, än nötigt är till landets bes hof. De ofta återkommande klagoljuden från hungrande torre terpå gifwa bästa swaret och landtmannen torde i allmän: bet få lättare att afyttra fina provut: ter och för dem erhålla nöjaktig inkomst, i samma mon spritdrycksbegäret aftager och gör landets allmänna befolkning mera solwent, än hittilss, att gälla fina behof i nämnde hånseende. Det våliga ftid, i hwilket landets jordbrut och ladugårrgskötsel fig befinner i allmänhet, torde vefutom få tillskrifwas en stor del förs wandlingen af dess alster i detta or naturliga förbrända tillständ. Man hör widare någongång förlärandet af starla drycker förfwaras dermed, att staten och städerna deraf behöfwa in: komst. Jal! detta påstående torde hafwa samma giltighet, som om en person hölle på att törsta ihjäl, för att ännu en stund uppehålla lifhanken, skulle dricka sitt eget blod. Swerige producerar för närwarande omkring 12 millioner fans nor bränwin, hwilka förtäras inom Swerige, och då dessutom spirituosa i arrac, cognac och dylikt säkert uppgår till 13 af bränwinets wärde, få förtär res inom wårt land spirituosa drycker till penningebelopp af minst 30 millioner rdr. Man måste i sanning häpna för denna summa, då man blott för en deraf skulle funna mätta alla hungrans de, anlägga skolor, fabriker och jernwär gar, fom skulle förwandla wårt land ifrån armodets till wälståndets och upp: lysningens hemland. Wäl kan det fyr nas gott att staten för spirituosa har en inkomst uppgående för bränwin ensamt till 9 millioner, men vå ordinarie inkomster, fom tillfalla staten entast uppgår till en dylik summa, torde wid