Norrländska Korrespondenten – 9 april 1869, sida 3

dras — då ginge han dit in och angåfve sig. Men innan han lemnade rummet vore det nödvändigt att göra ännu några förberedelser före sin häktning; ty han betviflade att man skulle tillåta honom att taga hela sitt bagage med sig till fängelset. Sina kläder fick han ju icke ens begagna der; ty han måste ju likasom alla andra bära den grå fångdrägten. Han kände en rysning vid blotta tanken derpå. Men linne måste han dock hafva, åtminstone i ransakningsfängelset, och han afskiljde derföre en del deraf, för att genast kunna skicka efter detta då det skulle begagnas. Men huru tiden derunder ilade framåt; han hade dock endast ett par gånger packat sakerna ut och in i sin koffert, emedan han för hvarje gång alltid glömde qvar eller måste lägga tillbaka något, och redan hade klockan derunder blifvit fem. Dock — hvad betydde väl det; hvad gjorde väl en timme till saken, då han ju nu skulle uppoffra hela sitt lif — och då behöfde han ej heller vidare gå att spatsera. Genom sysselsättningen i rummet hade hans sorgsna tankar blifvit något afledda; han kände sig något lugnare och — hvad båtade väl också ett längre dröjsmål — det blefve i alla fall endast ett allt för kort uppehåll.