Norrländska Korrespondenten – 16 mars 1869, sida 3

Article Image
är utlottad (sådana fall ha förekomm it); huruwida promessförsäljaren werkligen innehar den obligationen å hwilken han utfärrar promess; huruwida rde dramningglistor fom öfwersändas ven spelande af tollektören äro falska eller ide, m. fl. mettelanten af hwarje slag fom funna wara eguate att bewara den spelandes rätt och afslöja tollektörernas oärlighet. — Swaren, fom hemtas ur efsiciella täler, afgifwas i ven breflåva fom kommer att etableras i tidninaen. — Kristina Nilsson sjöng den 22 Fe: bruari på den antra stora gala-kenserten unter säsengen i Paris. Auritoriet utr ajertes till större delen af arärdan af arättran. Kejsaren och prinsedsan Mas tilda woro der, men ide kejsarinnan, i löljd af en fwår förkylning. En forree spondent yttrar om mår landsmaninna: Fröken Nileson tjusare bertiaginnorna och markijerna af den aamla rågimen med fina ypperliga fwenska melotier — såsom man hwiskade för en kostnad af flera frank för hwarje ton. Men — hennes rival 7La viva (Patti) mottea altrig en inbjurning att simnga på en kensert unter 2,800 rtr. Hwarför slulle wål rå Ophelia wara mint re anspråksjull? — Mexelindustri. Från Upfala fris wes: MEStt suyagt herrffav etter ännu tydligare ett jämre BHherrffap, en man od) en qwinna, fallande fig Herre och fru, hit anfomna från Siockholm, hafwa uns der de senaste månaderna härstädes ut wecklat en tifa flitigt skött fom intomfi bringande industri, gående hufwudsaklinen derpå ut att genom bedrägeri wid wexel bereda sig inkomster. De inträda å före säljningsställen, helst då inga andra fö pare der finnas, köpa någon smäsak, wärd några ören, och framlemna en sedel på 5, 10 (wanligast) eller 50 rdr för att be tala med. Dermwid händer då alltid, att säljaren wexlar orätt, få att mid wexel af 5 och 10 rdr fattas I rdr och wid wexel af 50 rdr fattas 5 efter 10 1dv. Och få stor är den betalande herrns fingerfärdiga het att aflägsna en och annan af de mots tagna sedlarne, att säljaren, få obegripligt det än må sörefalla honom, måste tro, det ban gifwit förlitet tillbaka, samt anse fig styldig att fylla driven. En mängd bes rättelser om herrskapets mandater civfus lera, utwisande, att de förstått härstädes göra ganska goda affärer, hwarföre äfwen de nu lära lunna bedrifwa sin affär med sedlar på 100 rdr. Men det är ide blott med wexelaffärer re äro werlsamme. De nedlåta fig afwen att från butilerna medtaga, hwad fom kan erbjuda fig. Här: med sysslar gemenligen frun medan herrn sköter wexeln, och försmådde hon till och med ide att wir ett tilljälle förfe fig med en smörllimp och ett oststycke. Mannen erbjuder fig äfwen att meddela underwiss ning i ett yrle, hwarför betalning på för hand äskas, och lärer han äfwen härpå lyckats göra affärer. Polijen har på herr stapet ett watfamt öga, men har ej ännu af brist på bewis funnat något med dem företaga.

16 mars 1869, sida 3

Thumbnail