sartyg i fråga om handelsoch fjöfartåafgifter uti Spaniens kolonier, detta uns der förutsättning att Swerge bewiljar reciprocitet. — Beslag å bränwinsredskap. Ett större beslag, som nyligen werkställts i Falköpings orten å bränneriretskap och bränwin har der wäckt ett icke ringa uppseende. Under en längre tid har bränwinstillwerkaren J Lintbera på Dintestorp, i anfeenre till de stora qvantiteter bränwin han afyttrat, wida öf. werstigande bet belopp, hwarför han ers lagt skatt, warit misstänkt att från er. läggande af afgift undansnilla bränwin, utan att dock något med wisshet härutinnan kunnat utrönas. Hwad som ej lyckats för ve särskiltt för sådant ända: mål tilljatte och drygt aflönade öfmers och underkontrollörer, bar dock slutligen lyckats genom kronolänsmannen i orten Gallanders nitiska bemödanden, i det han natten till den 16 Febr. i spritrummet wid Dintestorp arep Lindbergs bokhållare Florin, hwilten, metelst begagnan de of särskild ingång och falsk nyckel till kontrollörens låg, i strumplästen inprafs tiserat sig i spritrummet, för att från sprithållaren uttaga större eller mindre del af det bränwin, fom påföljande dag skulle af kontrollören uppmätas. Retskapen samt i bränneriet befintlig ångamaskin och ett större parti bränwin to: gos i beslag. Stränga påståcnden mot embetsmän. Från Fallöping skrifwes till Neri kes Allehanda: År 1866 instämdes hand: landen A. P. Lindman af rådmannen Gudheim till Stöfde rådhusrätt, med påftåens de af G., att L. skulle till Honom betala en skuld å 300 rdr, hwilten han hade att fordra af Lindmans aflidne fader, ftadsfiskalen i Sköfde, Anders Lindman. Swaranden anfåg fig ide böra betala fin far ders skulder, enär såwäl han, fom öfrige sterbhusdelegarne gjort fig urarfwa straxt efter Lindman den äldres död. Detta oaftadt dömde rådhusrätten i Stöfde — i hwilken borgmästaren Wetterberg några gånger fungerade som ordförande, hwaremot vice häradshöfding Per Carlberg hands lade och utförde detta märkliga mål — handlanden A. P. Lindman och hans meds arfwingar i sierbhuset att, hwillen af dem bäst kunde, betala rådmannen Gudheim det fordrade skuldbelopet. Swaranden åtnöjde sig ej med denna dom, såsom stridande mot lag oc författe ning, utan wäckte åtal, hufwudsalligen mot hr Carlberg, hos justitieombudsmannen. Sedan fafen få fortskridit, att den fom mit under hefrättens granskande öga, har advofatfiffalsembetet wid nämnda hofrätt, efter att hafwa tagit de digra handlingar ne i närmare skärskådande, under den 30 Juni 1868 yrkat ganska strängt answar såwäl å borgmästaren Wetterberg, som å vice häradshöfding Carlberg, och ibland annat hemställt om tillämpande af 25 kap. 17 F) i nya strafslagen — ett yrkande, som, om det finnes tillämpligt, torde medföra stora obehag för nämnde herrar. — Länsman Grahns pels. Som bes kant, dömtre Göta Hofrätt länsman Grahn till 250 rdrs böter, samt att ersätta öfriga lostnader i målet, för falsk