kampen! Hvem förmår beskrifva den olyckliges marter, hvem förmår tänka sig dem! Ett till vansinne gränsande tillstånd hindrar honom att känna huru de glupska råttorna söndergnaga hans kläder och vädra på hans händer och ansigte, för att i nästa ögonblick göra dem till föremål för sin glupskhet. Men hvad är tanken att blifva lefvande uppäten mot de qval, som tära hans själ! Då kommer ett smärtsamt bett honom att rycka till, ovilkorligt rör sig den sårade handen och... är fri! De snåla djuren hafva söndergnagt banden. (Forts.)