Norrländska Korrespondenten – 19 februari 1869, sida 3

Article Image
å Erby i Maris härad, der öfwerstelöjtnanten von Essens ladugård med kreatur och allt blef lågornas rof, har sedermera berättats, att mordbrännarne — ty, att elden war anlagd, är otwifwelaltigt — warit nog omenskliga att först kroka och stänga alla dörrar till ladugården inifrån, samt att flå bottnarna ur alla åtfomliga wattentärl, för att sålunda wara försätrade om att deras grymma företag skulle lyckas. — Då man betänler att tjogtals arma kreatur sålunda woro owillorligen hems fallna till denna förskräckliga pina, få fan man med skäl rysa öfwer ett sådant bofstreck. — Tjufband. Rykteswis förmäles, att ett tjusband om nära ett tjog personer blifwit upptäckt i Dageås socken af Norra Halland, hwari t. o. m. förmögna perfor ner sägas wara inwecklade. — Slogsförening i Norge. Wid ett möte af skogsegare, hwiltet hölls på Kris stiania börs ren 4 dennes, beslöts enhälligt, att en ömsesidig ffogsförfäfrvings-förening stulle tonstitueras under ofwanftå ende benämning, sa snart skog till belopp af 2,000,000 spdr blifwit anmält till förs sälring. — Danske kronprinsen Fredriks äktens slapskontralt med prisessan Lovisa, hwilstet innehaller en mängd paragrafer och blifwit untertecknart den 20 sistl. Ja: nuari af danska sändebudet i Stockholm grefwe Scheel-Plessen och grefwe Wachtmeister, stulle den 6 tennes, ratificeradt of konungen af Danmark, afaå till Stod: holm. Det är ett kalligrafiskt arbete, särdeles wackert utfördt pa pergament och inlugrt i ett elegant och högst fmats fullt fodral, af rört sammet med det danska wapnet i guld. Forralet är förs färdigart på universitetsbokbindaren Clments werkstad i Köpenhamn. — (Guldbröllop. Zeh. Heinr. Sdriber, chefen för vet bekanta stora handelshuset i Hamburg och London, firade nyligen sitt gultbröllop och blef med an: ledning deraf utnämnd till baron. — Hwad smultron kunna gifwa. J Karlsruhe ha 2000 st. smultronplantor gifwit 4 centner (eller 468 17 skålp. fw. wigt) frukt, hwilken blifwit försåld för 124 ror 50 öre. Då ett swenskt tunnland kan rymma minst 14,000 plantor, fan man lätt räfna ut, hwad på ett får dant efter denna beräkning skulle funna erhållas. — Olika ämnens inflytande på gro: ningen och vegetationen. Wexternas groning och utweckling äro beroende af en sådan mängd yttre inflytanten, att en fullkomlig kännedom derom förut blir möjlig efter långa detaljundersökningar, af hwilka hwar och en afser ett särskilrt af de samtidigt werkande inflytandena och bestämmer dess wärte. Ett litet bidrag härutinnan lemna Carey Leaes försök, hwilka utförligt met: delas i Sillmanes Jcurnal. Han lät korn gro på lappar af musslin, hwilta woro utbredda öfwer glas, fylda med clika wätsker. Som alla andra förhållanden woro likartade, framträre tyrligt genom dessa försök de i watten förefomr mande, olika kemiska beständsdelarnas olika inflytande på groningen. Aj samma antal forn (20) arotte ungefär lika många på alla mätskorna, nemligen på testilleradt watten 16, på mycket utspärd swafwelsyra 18, på myc fet utspädd salpetersyra 14, på en ut: ETEN EAA SARA AASE ns

19 februari 1869, sida 3

Thumbnail