ärmen, utan inuddade endast utester Den samma. Brndgåfwa. Frågan om ett statsanslag af 198,000 rer såsom brudgåfwa till prinsessan Lowija förewar den 6 kennes i ritsdagens bäda kamrar. I första kammaren blef förslaget utan diskussion enhällliat bifallet. Jcke få i andra kammaren, der åtskillina talare uppträrde emot förflaget. Hr Ola Bossen Olsson förklarade, att man unter nuwaronde betryd och hun: gersnöd ej wäntat fig ett sådant förslag. Då hwarje annan familj fjelf finge sörja för fina döttrare hemgifter och konungen bade att för sin familj disponera nära en och en half million, så tycktes att med god huehållning en summa fåran fom den ifrågawarantre brurgåäfwan borde tunna besparas. Or Hörnjeltt anmälde, att han önskat att såsom utskotteledamot få fin reservation till betänkandet bifopad, och retogjorde för de tillfälliga oms ständigheter, sem sogat att ide sa slett. Han förklarate fis ebekant med, hwar vet histoniska och internationella brutet i slilt foll stadgare, och kunde ide upplysa huruwida wår anmaranre trottning Mete fört nagon fåran flagg brudgåfwa, men wid tanfen på wårt fattiga lands betryck under bungersnöt, skatter och fommunalutslylrer, bare wi ide rad till någet ärelmor, hurn smärtsamt vet än funte wara att orflå en begäran af en älskad lonung. ängs n hrr Swvenjen, Petr Nileson oc Cftan vrtate afslag, bujs wutsafligen met arscente på ret növlis dante Smålont. Hr Jöns Pährsson förklarare, alt ett bifall till förslaget stulle med djup smärta gripa fellet och att ven bästa wältalinhet härwidlag wore ett kraftint, men tysi nef J jamma syfte yttrade fia slutligen hrr C. J. Bengteson, C. J Kjellman ech Petter Andersson. Sedan åtskilliga af det ifrågawarande anslagets ofwannämnta motständare ytts rat fin, uppträrte statsrädet arefwe uf Ugglas till tess förswar. Han framhöll till en början, att en sådan brudgåfwa bare aammal häjd i swensk lag. Mag: nus Erikssons och Kristoffers landelagar åberopares, hwarefter nämnres Carl den 11:te8 testamente, fom Jörordnade om en bemgift af 100,000 rrr specie åt hmardera af hans twå döttrar, hwilket eck af stänterna erkäntes samt till och med ötates till 150,000 tdr sp. I antra länder med lika siargad konstitutienel frihet som Swerge wore äfwen sådant med bruket öfwerensstämmande. Konuns gens af Italien två töttrar, Alfta den ena med prins Napoleon och ten andra med konungen af Portugal, hare hwars tera på få sätt erhållit 500,000 francs i hemgift. Drottningen af England twå gifta röttrar hade crhållit ten äldre 40.000 pr. sterl och den ynare 30,000 i ett för ult, utom en mintre läfränta. Från Dannarf å åberopares exemrlet af Sofia Magie alena, fom till Swarge med: fört en bemaift, hwilket äfven nu senast lommit prinseesorna Alexandra och Das mar till vel. Slutligen erinrates om, att få wäl Danmarks och Norges repres sentationer revan bifallit dem tillftomsmande andelar af ifråsawarande anslag. äfwen hr C. Å Larsson ansån, att man ice kunde med herer få för swenska nationen, om man afsloge denna bruts gäfwa, fom med afseende på mår rege: rings förhållande till Danmark wore af kontrattsmessig natur. Man wille att konungen slulle betala denna hemgift ur fin civillista, men rifdbagen wisste nog allt för wäl att konunaen har: swärt att reda sin ändä. Hr Hierta ansåg, att nöten wisserligen kunte wara ganska stor äfwen utem Småland och särskildt i hufwudstaden ganska tryckande, men att tetta wäl ide kunte hintra fwenffa föls tet, fom wore kändt för fin rivderligbet äfwen wid mintre lämpliaa tillfällen än retta, att lemna sitt bifall till förslaget och bet helst utan votering. Äfwen br Vougt wille fe frågan mera ur politisk än ur etonomisk synpunkt samt ansän, att wåra danska sympatier mir flera före ående tillfällen och särskiltt wid erpe: ditionen till Fyen kostat oss så mycket,