Norrländska Korrespondenten – 29 december 1868, sida 3

menar wäl fnarare — lycklig; ty jag har hört, att provinsen i materiellt hänfcende skall blifwa lycklig, om förslaget går ige: nom, hwillet wi af allt hjerta böra hoppas. C. Du har fåledes ej laft, hwad åt stillige ins. haft att säga om sörslaget och dess up-hofsman? A. Jo, jag såg nyligen, fom hastigast, en uppsats, strifwen af en Medcelpadsbo, men förstod ej meningen dermed. Du, fom är beläsen och förständig på det fina i trålsängen, fon wäl hjelpa mig på trallen! E. Det torde nog falla sig bra swårt för mia; men jag will dock, efter bästa förmåga, göra dig till wiljes. Såg du ej, att den gick ut på att förlöjliga W. oc hans förflag? Men, om ny får jäga min mening, få gjorde Mex aisbon fig löj lig och dum sjelf på W:s bekostnad. Hwarföre det? (för fig sjelf:) Detta har wäl ej mångden warseblifwit! E. J. fer du, det förhåller fig på det wiset, att Medelpadsbon lade ord i W:s mun, hwilla denne aldrig inflickat i sin anmälan. A. Swilka ord rå? — om jag får be. 7 Ö(.de E. Krogar, placerade utefter landswägarnce. A. Åy f on DÅ måtte han wisst ha läst W:s anmälan me förstoringeglas: ty jag har med mina glasögon no 6 ej tunnat i densamma obfervera några krogar. E. Han tror lanhända, ati trogar och bränwinsmagasiner äro ett och detsamma? A. Ia, tet förändrar foten. Men, om han nu ej fett seogarne med förftoringsglaset, — hwarifräån tror du han (Me delpadsbon) tagit dem då? E. Jag gisfor, att han, fom äfwen stfall wara Sundswallsbo, jemte nägra glada gökar sutit på någon sylta i stan och druckit brackögon F) samt under tiden folt ihop fin misslyckade . A. Nu är ru dum igen Hwad har den omständigheten, att han sutit på en sylta i fran och druckit brackögon, med tro: garne att göra? E. Förstår du ej, att han då, genom ångans af den rusgifwande nettarn inwerkun på nerverna, i phantasien fett de blifwande krogarne på landet! A. Det wore wål det enda förklarliga det. Men — en annan fat — hwad tyefer du, säsom landsbo betraltad, om IV:s förslag? E. Mygdket bra; sastän stadsbona ej förstå eller rättare sagdt — wilja förstå detsamma. A. Det gör landsbona just detsamma, om stadsbona förstå det eller icke; — och hwad det beträffar, att de sednare orda få mycket mot förslaget, få wisar detta, att de tala för fin sjnka mor. E. Du nttrycker dig något dunkelt — men wi mena, käre bror, detsamm a. Jag will dock på ett mera povulärt språl öfwersätta dina mystiska ord. (J hög ton:) Det är — hör mina ord — egennyttan, fom oemotståndligt drifwer dem att få på fig wir förswaret af det goda, de ega. A. Du fallar således bränwinet ett godt, fom de ensamme wilja rufwa på? E. detsamma (bränwinet). ÅA. På tal härom, tommer jag ihåg ) Tuting, bestående af arrac, watten, foder, ö 1 citron. Jnsänd:s anmärkn. Nej, wisst inte; men de oerhörda inkomster bränwinsbolaget skördar genom