Norrländska Korrespondenten – 22 december 1868, sida 2

beröring och rådgöra med derwarande större exporthus. — Ny forts julklapp. En qwinlig för tograf, fröken C ben Knorring, i Stods holm försäljer och retommenderar fåfom julklappar en sorts fotografiska reverse ser ställda på innehafwaren eller ordres, och hwilfa berättiga hwem fom federmera uppwisar dem till erhållandet af ett wisst antal porträtter öfwer sig sjelf. Andamålet med detta är, att kunna tillämpa äfwen fotografier såsom julgåfwa och att sätta den person, fom ere hållit gäfwan, i tillfälle att wälja den för fia sjelf lämpligaste tiden för deras utförande. — Knnglig jagt. På 1550-talet utfärtades af sonungen förbud mot skånska böndernas trinaströfwande med bössor i stog och mart, ver de sljuta djur och fogel och ödelänaa konunaens mildbane! Det ansägs säsom en mildring of ftraffrätten, då te bönder, fom blifwit dömda till dören, för det de sljutit djur på fronans marf, få tillwida benådades, att båra ögonen utstuckos på dem i stället. Det tillägges, att andra må fe fia i en spegel och ej förakta wåra bref och bud. Då allmogens bundar i Hetfingborpss trakten gjorte skata på willebrädet befalltes, att endast en bund fick hållas i hwar bondgård och på tenne skulle ena frambenet ofwanför knäet afhuggas. Hederdgåfwa. Den rife amerika: naren Peabody, som för några är sedan slänkte först 150,000 och någon tid der: efter ytterligare 100,000 pd ft. till Lone dons fattigwård, har un för tredje gången med warm hand gifwit en mer än furstlig gåfwa af 100,000 pd ft. för fam ma ändamål, således tillsammans 350,000 nd ft. eller mer än 6 millioner rdr rmt. Nästan lika mycket bar han skänkt till ftas ten Massachusetts, der han än född. — Tobaksförbrukningen. Efter Af tonbladets tröniteskrifware meddela wi följande: Man har räknat ut att det snus som ärligen åtgår i Frankrike skulle kunna fylla Vendometolonnen trettio gånger, att röftobasen sammanpressad skulle upptaga lila stor plats, som hela triumsbågen, och att, om man mäter cigarrerna efter längd så förbruka fransmännen ärligen 7,000 fwenska mil cigarrer. Jaa fan ide uppe ställa en dylit noggrann statistit öfwer den swenska tobalsförbrukningen; men det är dock sätert, att wi swenskar förbrula Proportionswis minst dubbelt så mycket som fransmännen, af den dyrbara waran. J Frankrile stoppar man blott snuset i när fan, men hos of äter man det; i Frankrike är det blott de fina tavaljererna och de glada pariserskorna, fom röka cigarr, men i Swerge fer man bonddrängarne med cigarren i mun, och bondqwinnorna på många ställen funna ide lefwa utan pipe snuggan. Tobaken hos oss är werkligau så oumbärlig, som den gamla bekanta wisan säger: Tobaken, den ljufliga wäxten Den muntrar upp hwar ryttare på hästen, Den sröjdar hwarje fiskare vå isen Och tusen sinom tufen täringar i spisen. — Grymt sätt att slagta hästar. J Hjo tidning läses följande: En till åren