(Jnsändt). Då undertecknad i n:r 92 SuntswallsdPosten beswarade Lanttbos inwändningar uti n:r 88 samma tirning rörande minuteringsbolag för provinsen, trodde ban sig hafwa tagit afsked af denne bes verwärde personlighet, — men wiste ej vå, att Landtbo egde ett echo — måtte dlott ej Landtbo tunna säga om det, fom ortspraket: Gur beware mig för mina wänner etc! Uti n:r 90 denna tidning, fom genom obeqwäm postgång mig alltid sent tillbandakom mer, har nemligen nånon som kallar sig Nono och sielf utaifwer fig för ett Qandtbog cko af samma öfwertyaelse om samma sat, yttrat några ord, bwilka inf. få mycket mindre will förbigå, fom echots egenskap, att hastigt utbrera fia öfwer större wirrer och genom luftens vibras tioner åstartomma detta aflägsna obers srämda, men underbara ljud fom under ordnar förståudet hjertats och inbillnins gens frosseri, oaktart likwäl sjelfwa ure sprunget kan utgöra den största vigfor nance, skulle här obeswarat, tunna werka förwillelse uti en fråga, fom inf. öftver: tygad om dess rättsprinciper i alla möj: lia a afseenden, ide gerna wille fe hwar: fen borthuttlad eller bortwriden. Då man läser Nonos skildring af en passion, hwilken med dryckenskapens följrer, fan göra menniskan till djur i