Norrländska Korrespondenten – 20 november 1868, sida 3

thaler. Lagskipningens långsamhet. Såsom ett exempel på att ftor brift: fällighet förefinnes i wår rättegånagorbning meddelar S. H. o. J.T. följande rättegång: A., i egenskap af förmyndare, uttog den 15 Februari, för några år sedan, stämning till Ls rådhusrätt å B., med påståenre, att B. måtte åläggas betala en skuld till tärantens myndling. Då målet den 25 i samma månad för första gången wid rätten påropares, infunno fig parterna, derwid swaranden framställde inwänning om flera parters hörande ), hwilken af rätten ogillades. Swaranden anmälte genast missnöje häröfwer, i ans (ledning hwaraf rätten hänwisade honom, att ingifwa sina beswär till hofrätten den 18 påföljanre Mars, och uppsköts af sådan orsat målet till ten 8 näfttoms mande April, tå parterne skulle infinna fia och swaranden sörete bewis) af bofe rätten att beswären dit intemnats samt huruwita tresamme Ännu berodde på pröfning. 1) Swarandens inwänning war of få dan beslaffenhet att hwarje förnuftig menniffa kunde inse, att densamma skulle ogil: las af hwillen domstol som helst. Den war således endast tillkommen i afsigt att förhala målet. — ?) Nådhusrätten hade bort ålägga B. att wid högt wite förete nämnda bewis. Den 8 April inställde fig wid rådhus: rätten båda parterne, af hwilka fmaran: ren ingaf bewis, att han den 15 Mars ingifwit till hofrätten ifrågawarande beswär. — Rätten uppfföt målet till Ten 29 April och ålade fmrdn att TÅ, mid 5 rer wite, förete bewis, huruwida befmä ren woro afajorda eller oafgjorda 4). 3) Hade swrdu den 25 Februari ålagts wid högt wite, t. er. 100 rdr, hade Han lanske aktat nödigt inlemna fullständigt bewis denna dag. Den 29 April tillstäteskommoparterne. Swaranden företerde icke heller nu når got bewis, men uppgaf att han trodte beswäremålet wara afajordt i hofrätten. — Rätten fällde fwidn att för fin un: derlåtenhet böta 5 Ärtr, uppsköt målet på 14 dagar och ålade swirn att då an: tingen intemna hofrättens utslag öfwer beswären eller bewis att sårant ej med: relats, wid äfwentyr att rätten eljest företoge skuldfordringsmålet till hand längning utan hinder deraf. Den 13 Maj. Parterne närwarande. Smwrtn ingaf bewis från hofrätten, bas teradt ten 8 i samma månad, af inne håll att hinder mött för experierande af hofråttens den 1 Maj aftunnade refolution på swions skriftligen gjorra ansökan att så utan afgift kongl. maj:ts pröfning hemställa hofrättens den 23 April aifna utslag uti ett mål emellan B., å ena, och A., å andra sidan :); och uppgaf swron, att ban hare 60 dagars tid för att klaga öfwer detta hofrättens beslut. — Donmstolen uppsköt målet till den 15 I Suli, och ålade swroön att vå styrka om ban anmält missnöje emot hofrättens beslut ). ) Svrdn wisste mycket wäl att ändring hos konungen ej får sökas i sådant hofråttens utslag. — ) Rådhusrätten ålade ide heller un swrdn wid lämpligt