Norrländska Korrespondenten – 10 november 1868, sida 3

Den år wisserligen ide nb, men den har hittills ej framkallat någon ans:rängning. — Botemcdel för kräftan. En rägad thesked honnung, en full matsked tjock, för grärra arbetas tillsammans och dere uti röres få mycket finsittadt rågmjöl att ret blir fom en salfwa. Af denna ute bredes på hampwäf eller hampa och läge ges på träfttnölen samt ombytes afton och morgen, Detta plär fördela vet one va, men gär ej fort. Skulle får öppna fig, få göres en salfwa af följande: 2 lod pulveriserad galmeja, 1 lod blyhwitt, 1 lod vitriol eller s. k. kopparrök blans vag med få mycket bomolja, att det blir som en salfwa, hwilken wäl fammanrifs wes på en målarehäll, tetta utbreres på hampwäf och lägges på fåret samt oms bytes hwar 6:te timma (såwira ven sjuke är walen). Efter 7:te tyquet börjar fås ret att spricka rundt omtrina, 9:re dygnet börjar wanligen siycken att bortfalla. DÅ pålägges, för att stilla plägorna, rifna morötter, fom ombytas moraen och afton. Säret behandlas sedan fom ans ora öppna får och när deruti börjar fyr nas säsom röda risgryn är det frifft och all träfta är berta, hwarefter det läkes hanska fort. — J Köpenhamn bar man teesa dagar unstallt försök med untvermwattenss minor. Der har uppfunnits en apparat för att antänta dem på en halj mils afständ, i hwad ögonblick man will, och tenna apparat har wisat fig fullkomligt äntamälcenlig. — Päsegling. Från Londen skrifwes, unter den 26 Dkt, til Ö. H. TT: I frerags afton inträffade den lersamma häntelsen, att norska pestångaren Norde stjyernen (Northstar tallas hon bär), kapten Wallace, wid utgående ur Thas meg, på aftonen kl. 6 i wackert wärer, seglade ratt på ett för ankar liggande stort engelslt paketskepp, fom på morgos nen skulle afsegla med många passagerare ech till ett wärre af öfwer 200.000 Å (3.600.000 rdr) innehafwande last. Eee geljartyaet sjönt genast; men Nertstjernen fit ringa skara samt lyckates rärda seltet, men icke det minsta af effetter. Passagerarna förlorade allt och många blefwo runinerade, alldenstund te medtapit hela sin egendom ech betalt sin ryrbara passage till Nya Zeeland. Huru olyckan skett, wet ingen. Kaptenen war i tajutan, för att på kartan sätta ut fin turg, emeran han just war i begrepp att tomma till sjös. Styrmannen, fom tillika är examinerad lots, hare fommans tot och war på bryggan. Farwattnet är många mil bredt; man ropare från segelfartyget warning, och dock gick han vatt på tet. Han har rymt från RNordftjernen nu, sedan detta kommit åter till Grawesend och ter ligger under ber flag. Det förfärtigafte härwirlag war, att med möra bergades passagerarna å segelskeppet, emeran det tog en timme innan — pojts och passagerare-ångaren Rordftjernen kunre få ut någon båt. Kaptenen på skeppet unre ej få ut båt, emeran wid sammanstötningen hela hang desättning hoppare ombord på norska ångaren, od han hate hufwursakligen entast qwinnor och barn ombord, hwilka anmorades för brinnante lifwet, att sköta pumparna å det sjunkante skeppet. — vRelata refero — nemligen efter en norsk dame, af hwilken jaga på morgonen tagit afsked, men hwilken jag till min