Norrländska Korrespondenten – 10 november 1868, sida 2

alla sinnen; folket fordrade, såsom vi redan sagt, med rätt eller orätt, de verkliga eller förmenta konspiratörernes bestraffning. Den utländska koalitionen hade gjort fruktansvärda framsteg, och det fordrades icke mera, för att förmå kommuuen att taga sin tillflykt till ytterliga medel. Den Parisiska befolkningens uppretade sinnesstämning hade kommit till sin högta höjd, när man påbjöd husvisitationer och arresterirgar i massa. Fängarnes massakrerande, denna förfärliga episod i detta upprörande sorgespel, uppfördt af ett helt folk, krönte på ett biodigt sätt kommunens verk, som försäkrade man, icke hade tillställt dessa rysliga hekatomber. Jäsningen bland folket hade åstadkommit alltsammans. Härmed må vara huru som helst, så draga vi ett sorgedok öfver derna tafla af fransmän, slagtande med brodermördande händer sina försvarslösa medborgare. Men, om vederstyggliga scener föregingo i fängelserna, i Abbaye, Carmeliterklostret, la Force, Chatelet, Conciergerie, Salpetriere och Bicetre, framställdes deremot ett herrligt skädespel vid Pont-Neuf, der den nya enrolleringsbyrän var inrättad, och till hvilken kommo i massa, för att låta inskrifva sig. baru och unga män, moguade män och gubbar, hos