Norrländska Korrespondenten – 27 oktober 1868, sida 3

qwinnan, har Carl Heinzen uti eu tidning i Boston framställt följande betänt: ligheter deremot: Den instinktmessiga och obetwingade dyrlan, fom qwinnanalltid wisat för det som tillhör modet, hennes förtjusning för saler, fom helt och hållet wanställa henne, få snart de komma från Paris, bewisar att hennes förftånd och sinnelag, med sällsynta uns dantag, ide står öfwer barnets eller mil: ; dens — ingen hållning, ingen tanleföljd, ingen sjelsständighet. Det är ide fallet endast med åen råa negressen eller den ouppfostrade pigan, utan äfwen med den mest tunniga lady, att hon ide tan lefwa utan att till hwad pris fom helsu tomma i besittning af det fattigafte glitter, fom hon fett någon betant bära. Då man tänter på, att dessa warelser, fom begära politiffa rättighetfr, tillbringa hela dagen med att fara från den ena boden till den andra, för att få en wiss nyance i färgen på en ljortel, att de gifwa ut midundere ) liga summor för spindelwäswar, fom de lalla spetsar, att de inventerat chignoner och tocffyrer, passande för en maftferads bal hos hottentotterna, få blir man rädd för att föreslå deras införande ipoliten. — Detta tål att tänta på; men månne man ej tan wånda om frågan och föga att en stor del af fruntimmers fåfänga tommer just deraf, att ej hafwa annat att befatta fig med, och sedan deraf, att tarlarne wilja Jafwa dem till dockor? — Hwad fanatismen tostat menni slorna i blod, qwal och tårar endast i ett land — Spanien — lunde det måhända ej slada att här i minnet återtalla genom att upprepa orden af en tfönd hiftorics skrisware: Dom oupphörliga omsorgen för trons widmatthällande i dess renhet och med uppsigt öfwer samwetena, fom fördes i Spanien med eld och swärd, bade der mångdubblat menniffo-offren. Sedan tre ärhundraden hade 38,000 offer för ingqvisitionen, denna domstol utan appell, der blifwit offentligen brände. Årligen gingo lättare till doden såsom en ögonsägnad, en uppbyggelse eller en warnagel för de rättrogue. Mer än 300,000 andre doms fällde eller misstänite bade, efter det de undergått ransatning genom tortyr, uti. längelsehälor, på galererna eller med anz dra straff fått försona det brottet att wara blott miltäntte för en fri tanle i religiösa ämnen. Widare föger en annan författare: Genom att bulla af påswen (presten!) Sixtus IV, sednare bekräftad af IJunocens tius VIII, infördes år 1483 inqvisitionen i Spanien, och Thomas af Torquemada blef utnämnd till storinqvisitor. Han war dominitaner munlarnes ordenggenee ral. Znqpvisitionen utdref judarne år 1492, mohrerne i Granada är 1502 och moresterne år 1609; hwarigenom Spa nien beröswades öfwer 4 millioner rika och arbetssamma innewånare. Snqvifitionen lät ifrån år 1484 till 1808 lefwande bränna 34,658 individer och in effigie 18,049 andra, fom aflidit i fängelferna samt först efter döden bliswit dömda, få att straffet drabbade endast deras döda froppar; och 288,214 skickades i slafweri på galererna efter i fängelserna; alltså 340,921 menniskor uppoffrade allenast i Spanien of inqvisitionen. Af detta aus tal blefwo under loppet af blott sexton år af Torquemada lefwande brände 10,220, in effigie brände 6,840 och fängslade 97,374. — — —