Norrländska Korrespondenten – 20 oktober 1868, sida 2

ställnings bibehållande, liksom man inom temien fan genom en reagens frambringa ett annars omärkbart ämne. Tal:s moc tions syfte war ide bekännelsefiendtlig, meningen med den war icke att i kyrkan inkasta något upplösande element; han slutade sitt anförande med Augustini ord: enhet är det nödwändiga, frihet det twifwelattiga, wälvilja i allt. Hr Ribbing uttalade fig emot orden jå sannt mig Gud hjelpe till lif oh själ, hwarmed presteden slutades; han wille hafwa dessa ord utbytta mot några andra, fom uttryckte en bör eller bes gäran om bistånd. Det wore ju en för säårlig fat att wilja från sig borttaga allt hopp om Guds Hjelp och stöd. Jnst en person, fom bryter sitt löfte, är få myc tet mera i behof häraf. Biffop Annerstedt sökte förklara mes ningen med de ofwannämnda orden. Man sutbad fig genom dem blott den Högstes biftånd, men will ingalunda dermed ut: trycka att, i händelse af löftesbrott, man wille wara beröfwad detta bistånd för ewigt. Häremot yttrade fig hr Waldenz ström. Han har sjelf för denna eds skull länge twetat att ingå i prestembetet. Ban kunde icke tolka orden på annat satt än man derigenom nedtallade en förbannelse, i händelse man i något af seende swete sitt asgifna löfte. Äfwen Schartau m. fl hade gifwit dem en få dan tydning. Om toltningen af dem wore sådan, fom biskop Annerstedt pästätt, bad han i de mångas namn, som icke tlart sattade detta, att en förändring i sjelfwa uttrycket skedde. Mycken själsoro skulle derigenom besparas många. J hufwudsatligen samma anda yttrade sig grefwarna Hamilton och Stackelberg, hr Bergstedt och rådman Zjörck, hwilten sednare till utskottets utlåtande fogat en längre reservation. Prestedens bivbehållande fordrades deremot af d:r Sandberg m. fl., hwarjemte de symboliska böckernas höga betytelse såsom innehållande de mä fendtliga grunddragen af de evangeliffa principerna framhölls af biskoparna Flens burg och Beckman samt d:r Landgren. Efter en lång diskussion framställdes proposition på det första af de utlåtanden, utskottet i frågan afgifwit, fwari till: styrtts efflag å d:r Sondens motion; och blef detta utlåtande af mötet godkändt. Det beslöts derpå, att alla de öfriga ut: låtandena skulle behandlas i sammanhang med det sista här ofwan anförda. Till tontra-propofition mot utskottets hems ställan i 1:a momentet af detta utlåtande antogs ett af d:r Sandberg afgifwet förflag till edsformulär, sedan förut ett af hr Bergstedt litaledes i ämnet framställt förslag wid votering fallit. I hufmudz voteringen antogs utskottets utlåtande med 32 röster mot 16, fom afgåfwos för d:r Sandderg. Med 27 röster mot 21 beslöt mötet derpå, att, såsom hr Ribbing föreslagit, orden så sannt mig Gud hjelpe till lif och själ slulle utbytas mot en bön eller begäran om hjelp. Deremot förtaftades det af hr Björck önskade tillägget, att i edsformuläret ffulle uttryckas, att de fymboliska böckerna woro den Heliga skrift underordnade. Utckottets förslag derom, att prest:ed ej behöfde förnyas, blef derpå af mötet godkänd. Om ungdomens konfirmation och för