ii 42425-— sparas sötedes minst 1 million rdr i foderwärte för hwarje dag. Tillkomsten af denna dagliga winst af 1 million rdr, är att tillskrifwa höstens bliva wäderlek, bwarigenom erhållits få förträffligt bete för lantets treatur till följd hwaraf torrfoder för vem i bö eller säd kunnat inbesparas till ett dagligt wärde af minst 1 million rdr, eller för sista hälften af September månad — 15 tagar — 15 mill. ror! Om Oktober äfwen blir blid och kreaturen endast om dagarne kunna wara ute, erhålles åtminstone en befparing ef hälften, eller 500,000 rer pr van. Såleres — tillsammans med September 30 millioner rdr. Spanmålsbrist år ej att befara, utan finnes vet ide obetydligt till export. Retfrukternas rita skörd minskar åtgången af spanmål. Om äfwen wårsäden öfwerhufwud lem: nat ringa skörd, få bar höstsätet (hwete och råg) lemnat få mycket mera och redan uti särens qvalitd oc) tynarv är en tillökning of minst 20 procent öfwer fjol: årets afkastning. Om man beräknar att af Swerges 5 millioner tunnland öppen åker, hälften eler 23 million bär säd, och denna säts afkastning ökats i år Uf wer fjolåret, med 20 proc. eller cirka 2 tnnnor pr tunnland, så skulle årets skörd öfwerstiga fjolårets med cirka 5 millioner tunnor eller ett wärde af cirka 70 a 80 millioner vor, hwilket utgör ungefär 6 proc. ränta på swenska jor: dens halfwa uppskattningswärtre. Kasta wi åter en blid på penninge ställningen, få fon man ide undgå att finna den i allo wara tillfrersställande. Penningar finnas uti öfwerflöd i alla banfer, och hwad wår kredit i utlandet beträffar, få är ten god, till och med i stigande, hwilket bäst synes på noterin: gen af wåra obligationer. Od änrock detta betryck, detta missmod, denna klagan öfwer våliga tivder! Wi tweka icke att säga hwarest, efter wår förmening, orsaken till detta missförhållande är att söka. Det är ide att söka i bristande hjelp från statens sida till jordbruket, lika litet som det är att söka i de enskilda bankerna eller ven fri bet i utbyte fom på sednare tider allt mer och mer tillämpats hos oss; ty jordbruket har i hypoteksbankerna fått alt bet unterstöd de, rimliatwis kunnat bes gära, och att dessa lån ide fällan med föga urffilining anwändas må wäl ide utgöra något skäl för stora medgifwanden från statens sida; penningen har aldrig ändrat fin natur, att bana fia wäg dit, der ben fan fördelaktigt anwändas, ware fig nu att den tages från en enffild persons kassakista eller från bankens hwalf, — och öfwertygelsen om det fria utbytets wälsianelse torde få anses ha mwunnit få pass terräng, att derpå wigferli gen ide tan skyllas — nej, häruti liager ingalunda orsaken, men wäl — i bri: stande tillit till egna krafter. Man föredrager, att med en miftrö: stan, fom hardt när liknar feghet, af: wakta de bättre tiderna och man ber tänker ide, att det är företagsamheten parad med omtanka, arbetsamheten parad med insigt, sparsamheten och ven kraftiga wiljan, isynnerhet då dertill kommer aod äring, fom ensamt förmå skapa vegfa s. k. bättre tider. Wi äro nu välsignade med en pod skörd ide allenast i Swerge utan äfwen utomlands; wore det vå ide skäl att äfmen wisa det wi, tacksamma för denna försynens gåfwa, wisste att begagna oss derutaf! Litet mera tillförsigt till eana krafter, mera företagsamhet, mera frångående af principen att begära hjelp till al ting, mera mod och mera uthållighet, och wårt gamla Swerge., fom trots fina lyten, dock är oss få kärt, ffall fe ett wälbergadt och förnöjsamt folk qwarstanna inom fina gränsor, skall icke längre behöfwa stå tillbaka bland de handlande nationerna, utan dess rika naturprorukter skola på egna kölar bana fia wäg till werldgmarknaden och der häfra mår ära på be fredliga idrotternas stig. (S. v0. J. 2) Minneslista för jordbrukare i Oktober 1868. (Ur Skaraborgs läng HÖush.-Sälft. Tidslrift.) Den tidiga säreestörden lemnar i år d.. fa Ab MAFA SA