Landgren oc Sonden motsatte jig godfäns nondet af utskottets förslag, fåjom helt och hället förseladt samt ändamålslöst. Sedan br o. Geijer framställt ett förslag, något afwitande från utskottets, wid Bwiltet förslag man dock tycktes fästa föga afz feende, blef utskottets hemställan af mötet godfänd, dock först efter votering med 25 röster mot 24. Förslag till författning rörande driftna trosbetännare och deras religions-öfning. Förflag till fådan författning hade af hr O. B. Olsson blifwit inför kyrkor mötet framstäldt, men tillfälliga ut: ffottet n:o 1 förtlarade dock uti häröfwer afgifwet utlåtande fin åsigt wara, att förs slaget ide borde till någon mötets åtgärd föranleda. Då denna fråga ide warit föremål för någon pröfning inom administrationen samt den borgerliga tagftiftningen i allmänhet, föreföll det nemligen utskottet fom om tyrkomötet saknade anlerning att, på enskild motionärs sörslag, taga denna fråga under behandling. Så dan tycktes äfwen den gällande åfigten wara inom mötet, fom biföll utffottets hemställan och asslog motionen, hwarå endaft af motionären yrkades bifall. Angående förändring i sättet för upp börden af presterskapets löne-intomfter. 3 ändamål att afhjelpa efter minska de olär genheter, fom wore förenade med det gamla lösningssättet till presterslapet och hwilta swårigheter ide blifwit till fullo undan: röjda genom stadgandet uti 11 H af 1862 års löneregleringsförordning hade prosten Lyth föreslagit följande förändring i sagda 8: att uppbörden af presterskapets löne: inlomster uppdrages åt statens uppbörds: män, hwilka ega att, på samma gång som öfriga allmänna medel och räntor af dem uppbäras, desamma indrifwa och på we derbörande ränteri redomwifja; och skulle presten der, i lilhet med statens tjonfteman, få emottaga sin lön. Tillfälliga utskottet nr 1 hade ej Heller ansett fig ega anledning att tillstyrka bi fall till denna motion, utan hade hem ställt, att tensamma ide måtte till någon kyrtomötets åtgärd föranleda. Motionä ren sökte wisserligen utweckla de skäl, fom i hans tanle talade för antagandet af hans förslag, men utskottets hemställan, som förordades af biskop Annerstedt och br Stockenström, blef icke desto mindre af mötet godkänd. Om revision af psalmboken. Härom hafwa wid fyrfomötet wäckts motioner af d:r Toren och hr Torpadie, i i anledning hwaraf tilli. utskottet n:r 2 hemställt, att lyrfomötet måtte till k. m:t ingå med anhållan, det k. m:t täcktes utse några i detta ämne satkunniga och tjenliga personer, åt hwilka lunde uppdragas att med få mars fam hand fom möjligt företaga en revi sion af 1819 års pfalmbof; hwilken revi derade psalmbok kunde nästa kyrkomöte föreläggas. Uti en betänkandet widfogad reservation har lektor Waldenström, i hufwudsallig öfwerensstämmelse med hr Torpadies mor tion, föreslagit att den af utskottet förordade revisionen må blifwa grundlig och omfattande, samt äfwen afse uteslutandet af en mängd underhaltiga psalmer samt deras ersättande med nya förfamlingsfånger i evangelisk lutherff anda. Att lyrkomötet för fin del mille befluta en sädan revision, fom utffottet före: slagit, derom hemställde biskoparna Björs ling oh Butsch, d:rna Euren, Torn och Sonden samt hrr v. Geijer oh Kol. modin, alla rock under framhållande af nödwändigheten att härwid gå till wäga med ytterfta warsamhet. D:r Rundgren och hr Bergstedt protesterade åter mot alla försöt i denna wäg, hwilfa måhända blott ffulle leda derhän, att hwad ffönt och godt i mår psalmbok in nehölles, fom me att derur uteslutas. Talarna trodde äfwen, att det skulle göra ett dåligt och orowäckande intryck å den kristliga för: samlingen, om mötet genom något form ligt beslut uttalade ett misstroendevotum mot nu gällande psalmbof, hwilten af större delen af denna församling ffattaz des få högt. Dessa talare yrkare sålunda afslag både å utskottets förslag och å res servationen. För godkännande af den fed nare uppträdde deremot lektor Walden: ftröm och grefwe Stackelberg, hwilta sötte ädagalägga nödwändigheten af en grund: lig oc omfattande revision, för att ur wår swenska psalmbok måtte qsskiljas de