Norrländska Korrespondenten – 6 oktober 1868, sida 4

det är en god affär. Wid nästa station wäntar jag att få träffa bankiren Walter Smith af huset Smith, Backs Söner. Han är förälskad i mia. Han tager plats i denna wagn, och jar wet att hang fickor äro fulla af bantnoter. Förstär ni, br kollega? — Ja, men . . — Jntet men, wi tela, om ni få will, funna wi göra flera affärer tillsammans. Ni är en wacker karl och kan gå och gålla för min bror. — Men om ni betrager mig?2 Öwarföre skulle jag bedraga er? Jag stiger icke ur wagnen, ni kan blifwa hos min, och i wärsta fall är det ju alltid tits nog att taaa mina smycken. J retsamma stannade tåget. Öppna dörren sade fruntimret, och fe efter, om ni icke kan få öga på en tjockmagad De tillspringande poliskonstaplarne be: mäktigade sig honom genast. Fruntimret steg ur wagnen, berättade bwad fom händt henne och fortsatte derpå sin resa. Hon är aift med en tomare i Lonisiana. — Frår sista studentkonserten i Göteborg berättas följ. bonmot: Nå, hwad tyckte du om Ffonferten? frågade mid utgåendet från densamma en ung dam 1445 en annan, lää ide studenterne bra söta ändå? SRan just icke fäpa, lät till kten frågandes förwäning det kyliaa fwar ret, ta ve af fia hattarna blänker mån: ftenet fram, och dra te af fig hanrffarne glänser förlofningsringen ännu föraras ligare, de ä ju antingen flintskalliga eller förlofwade! — Ja, nog mar det bra förargligt, betraktatt från en ung tärnas synpunlt! — Härledningen af ordet punsch. Den dryck, fom bär detta namn, har orientas listt ursprung och namnet härlerer fig från hindostanska ordet pantsch (sanslrift: panscha) som betyder fem. Denna dryck beredes först i Jndien af fem ingrediens ser nemliaen: watten, citron rhum, soc. ler od) thg, och deraf kommer dess namn. Engelsmännen måste, för att funna ut tala ordet rätt, skrifwa det efter fin orthografi: punch (läs: pantsch); teraf det tyska och swensta punsch, franska yonde, pertugisiska pondja o. s. ww. — En som tar saken kallt. En äkta man — berätta Le Gaulois — fom bru far komma bem fram på morgnarne, tom en natt hem lånat tidigare än mans ligt. Han stannade förwånad i tamburen, då han från ve inre rummer hörde en röst, fom sjöng variationer öfwer en bekant färlefgfång, men ännu mer fäftar des Hang uppmärksamhet af en wacker ljusarå öfwerrock, fom hängde i tamburen och ide tillhörde honom, Wär man funde ide motstå lusten att sticka handen i en af fickorna för att derigenom möj: liatwis erfara, hwem rockens egare mar, och han fick då finararne i en bundt banknoter till ett belopp af 100,000 francs. Som skick och bruk är, når en fältherre befinner fia i fienvelanv, bemältigade han fia bytet, lade i ställe i fickan sitt fort, hwarpå han skref: Du bör ide wänta mig hem till midragen, hwarefter han aid fin wäg. Dagen der: på mottog hustrun följande telegram: Fag är i Baden-Baden ech har sprängt bafen? Det märkwärdigaste af historien, tillägger bladet, är — att den är fann. — En yrofessor hade en gåna bjudit en student till en aftonmåltir; när denne inträrde i förmaket fann han vet tomt, men från rummet bredwid bhördes en bhögljusd ordwexling emellan professorn och hang ej juft för foalighet tända bus stru. Omwinna! röt professorn, om jag inte wore rädd för att hr S. (stutenten) skule komma i detsamma, så slulle jaa ae dig en örfil, fom tu skulle tomma ihåg. — Studenten öppnare dörren och inföll: För all del herr pros fessor genera er ide för min ffull. Stodholms börspriser d. 2 Ott. 1868. Hwete, gammalt, 25 a 27: 50 pr t:a. LLe . herre med en stor panamabatt. — Tjujfwen öppnare dörren och såg fia omkring. Men i detsamma stötte fruntimret ho. nom ut oc ropare: Grip tjuswen!