Norrländska Korrespondenten – 29 september 1868, sida 2

till någon åtgärd från mötets sida för anleda. Beträffande den formella sidan af detta ärende satte rädman Björck i fråga, furu wida kyrkomötet enligt gällande författning kunde anses befogadt att härmed taga befattning. Widkommande sjelfwa saken yrkade talaren afslag å utskottets hemställan i anledning af motionens 1:a moment. J motsfats härtill, förordades denna del af utskottets betänkande af bi skoparna Flensburg och Annerstedt, d:rna Groth oc Widen samt hr Torpadie, hwilka alla lifligt protesterade mot hwad förstnämnda talare anfört i afseende på mötets befogenhet att taga hand om denna angelägenhet. Då frågan gäller religions underwisning, wore wäl tyrfans repres sentanter berättigade att härom sig yttra. Efter anställd votering blef utskottets förs slag godtändt med 41 röster mot 13. För bifall till motionens 2:a moment samt afslag å utskottets hemställan i denna del yttrade sig, förutom motionären sjelf, d:r Sonden, men utskottets förslag fe grade dock wid anställd votering med 30 röster mot 22. Utan diskussion godfändes flutligen till: fälliga utskottets n:o 1 betäntande n:o 6, innesattande hemställan, att tyrkomötet måtte anhålla om bemyndigande för me derbörande domtapitel att, der anners eller kapellförsamling derom framftäller begäran och sådant pröfmas af omftäns digheterna påtalladt, åt prest i dylit för: samling uppdraga att på eget answar, dock under ordinarie pastors tillsyn, icke allenast föra samtliga tyrlböcker, utan oc utfärda derå grundade betyg och lyss ningar till ättenffap. Randsorts-Nyheter. Hernösand d. 26 Sept. Sill går: dag på eftermirdagen utbröt wid skarp nortostlig storm, eld i statens 9:te qwarter eller å s. t. Kronholmen, i freppar ö ren Lindströms gård, med den häftighet att ena boningshuset totalt netbrann, hwarwid flera fattiga familjer, som icke lära haft sin egendom brantförsäkrad, blefwo huswilla. Då endast ett par mindre fprutor funnos att på platsen tillgå och den swåra blåsten war färde: les bindersam att få sprutor och man: ffap från staden öfwer funvet, få drog det något om innan man funte bedrifwa släckningen få skyndsamt som önslligt warit, men re qwarwarante ruinerna och det ongränsande huset fom flera gån: per fattade eld, men hwilket man flutligen iyckades släcko, wittna om ett oföre trutet och raskt arbete med lyckligt refultat, hwaröfwer man måfte glädja sig. — Faran war särdeles hotande, då såwäl stadens warf fom sjelfwa staden tätt, om winden kastat om, kunnat angripas af det hotande elementet. Den ned: brunna fastigbeten skall wara brantför: säkrad, dock lågt. Huru elven uppfommit är ide med wisshet kändt, men an: tages bet hafwa skett genom gnistor från storstenen i det med det nedbrunna fame manbygda huset, hwarest bakning förs sinaick. Filipstad. Alla gårdsegare härstädes woro ålagde att under pågående marfe nad (i förlidna medan) hafwa utanför fina hus anbragt sytta med brinnande ljus (dag och natt?). Trots all denna upplysning blef en mjölhandlare rånad på 600 rdr.