Norrländska Korrespondenten – 15 september 1868, sida 4

Article Image
Drottning Jsabella af Spanien. Bilden af denna höga personlighet, hwars öde för närwarande hänger så till sånandes på ett hufwudhår, är bero: ende af den befarade revolutionens feger eller nederlag, förtjenar redan af fåran anledning att tecknas med några penfels trag. Jsabella den andra är något mer än 38 år gammal, men synes tock wara mycket äldre; hon har det gemensamt med bourbonerna, hwilka, mare fia i följd af temperament eller lefnadssätt, omer delbart efter ungdomstiden inträda i ten öfwermogna åldern, utan någon mellans period öfwerspringa från ungtomsjpån: stighet till beswärande kroppsfetma och ålrertomsskrynklor. Porträtterna af I sabella den andra, Lurwia den sextonde, Ludwig den adertonde, Ferdinand den sjunde, likasom Ludwin Filip den förste framställa dessa personligheter antingen såsom helt unga, nästa i barnaåldern, eller wid mogna år, nästan bedagade. Drottning Jsabellas ansigte är rundt, hennes anletsdrag grofwa, näsan uppåt böjd, ögonen små och blå, håret faftar ) niebrunt, ansigtsfärgen skarlt utpräd: lad. Till sin lycka har hon icke ärft sin faders sällsamt konstrucrade näsa, hbwil: ten förskaffare honom spenamnet 7MNariI 3otas (den snabelförsedre), men till fin olycka saknar hon helt och hållet fin mos I terg drottning Christinas, utseende och wäsen; hon har ingen likhet hwarken med den ene eller den andra af fina för: älvrar hon eger i fina drag ingenting som påminner om spaniorskan, hennes fysionomi bär ide ett enda spår af in: telligens, hennes röst är stark, något hes och har nästan en manlig klana, hens neg mansr äro helt wanliga och simpla, utan frihet och utan arandezza. Ludwig den fertonde mar en förträfflig låssmed, Carl den sjunde en utmärkt finfnidare, Christina en med smak utrustad dilettant i målarekonsten och dessutom talanafull i broderier; drottning Jsabella har deremot hwarken böjelse Jör handarbeten eller finne för litteraturen och ve sköna fonsterna. Hon kläder fia dyrbart, men hennes drägt bär aldrig någonsin stämpling af elegans. Hennes moter gaf nuder fin blomstrinastid namn åt en färs skild färg, kallad Cbristina blått; ide någon tygsort, ide något enda qwinligt glitter, ide någon fom helst färg har hitintilss i Spanien burit Jsabella den antra8 namn, Drottningens lefnadssätt wittnar om mycken kommoritet, men är långtifrån gagnligt för hennes helsa; hon förlänger hwilansljufhet wida utöfwer den af naturen och sederna i allmänhet för reskrifna tiden; klockan emellan 1 och 2 frukosterar hon med förwånande stark aptit och icke sällan dröjer hon ända till kl. 4 e. m. med afhörande af messan, hwilket dröjsmål gör hennes almonefierers ställnina föga angenäm, emedan de enligt fanoniska lagens föreskrift måste fasta intilldess de förrättat mesfan. På aftonen företager Jsabella en promenad i den afstängda delen af retiron och ftunrtom i i de mera beföfta af Madrids pros menad-alger. På lördagarna begifwer bon sig till basilikan Atocha, vet klester som bär namn och minne af pater Dia3, Carl ven andres bekante astrolog. SÅ ofta Jsabella med ostentation lemnar palatset, ster det i en med fer hästar bespänd galawagn och med ett sällskap ryttare, dem fyra eller sex af mulåsnor dragna stora wagnar följa, wagnar liknande dem, af hwilka de romerska kardinalerne betjena sig. Wid nattens inbrott återwänder drottningen tillbaka till palatset och intager då en mwita star. kare måltid än behofwet kräfwer och sundhetsreglorna föreskrifwa Tid efter annan bewistar hon den kongl. operans representationer och omgifwer sig äfwen mid sådana tillfällen med den oundwiflina cortegen af ryttare, aj kolossala wagnar, mulåsnor och lakejer som bära köttfärgade strumpor och dessa stora hat: tar, dem man nu för tiden endast fer på de påfliaa stallknektarnes hufwuden, och änded liager teatern på knappast ett pi stolsskotts afftånd från palatset. Efter speltaklets slut drager drottningen fia tillbaka, presiderar derefter i mint sterkonseljen, samlar sedan omkring sig sin berrliga camarilla och öfwerlemnar fig slutligen belt och hållet åt dessa förs troliaa förströelser fom hon företrädes

15 september 1868, sida 4

Thumbnail