Norrländska Korrespondenten – 1 september 1868, sida 4

Hwarjehanda. Uret. Konung Carl XI reste en gång i Norrland. En natt låg han i ftorftus gan i en bondgård. Den wänliga och beskedliga bondhustrun pysslade om honom allt hwad hon kunde. På morgonen läg ban ännu i sängen, då hustrun trädde in, för att se efter honom. Konungen talade alart och muntert med henne; men plötsligt stod hon stilla. Tpft! utropade hon, Tyst! Och i tetfamma grep hon efter en eldbrand, smög sig fram till en stol, hwarpå for nungens klärer lågo, lyfte eldbranden och slog till på kläderna det mesta hon kunde. Föruntrad frågade konungen, hwarför bon gjorte få. Hon upplyfte då, att hon förmärkt att en råtta krupit in i flår derna och gnafwade der; men att hon nu slagit ihjel den. Då konungen sedan skulle kläda på sig och tog efter kläderna, föllo bitarna af hans klocka på golfwet. Det war urets pickande, fom narrat gum man. Uret war ordentligt krossat. — Kapten P. i K. förde en liten ångbåt, fom almänneligen för ref då liga turer kallades Förluften. En föns dag företog han en luftreja och lyckades