Norrländska Korrespondenten – 1 september 1868, sida 4

Tänkespråk. För att tala wäl bör man ej tala för nipcket. Den, som talar allt för mycket om sina olyckor, bespara andra mödan att trösta honom. J alla twister är det wanligtwis den klokaste, som först ger wika. Endast den, som förmår beherrska sig sjelf, fan samtala om ett ämne utan att disputera. När misstroendet uppstår, förswinner wänskapen. För att menniskan skall wara lycklig, måste hennes önskningar öfwerensstämma med möjligheten att uppfylla dem. Slösaren måste stundom i rännstenen uppsöfa de penningar, som han kastat ut genom fönstret. Om någon talar wäl om sin nästa, fan man merendels sätta tro dertill. För talet, fom antingen dittar eller förstorar, bör deremot misstros. Den husliga sällheten är den waraktigaste och förnämsta af all jordisk lyda. Otåligheten gör oss ofta mera ondt än det onda, hwaröfwer wi beklaga oss.