Norrländska Korrespondenten – 18 augusti 1868, sida 2

i Häre, med Torps d:o den 16 September i Hammar, med Njurunda d:o den 1 Oktober i Skolhuset, med Ljustorps d:o den 15 Oktober i Ersåker, med Tuna I bo ben 27 Oftober i Nedansjö, med Selångers d:o den 11 November i Näfz sta, med Sjöns d:o den 26 November i Justa. — Angående skogseldar inom Botheå Länsmansdistrikt har till knans bfhde inkommit en få lydande rapport: Att skogseldar ånyo utbrutit å Subbersta Ova mäns fjellskog den 27, å Gåhlsjö bruks fjellskog i Botheå socken den 28 och å fronosnybygget norra Grytmyrhöjden i Öfwerlännäs socken den 31 utt nästlitne Juli månad. Af hwad fom efter hällen undersölning har inhemtats fan antagas att eld warit å Snbbersta skog dold sedan föregående brand derstädes den 16 i of wanberörde månad, att elden i Gåhlsjö bruls sär fom förekommit på 3:ne färs skilda ställen, upptändts af fiskare, hwilka aflägsnat sig från de wid skogen belägna mindre sjöar utan att släcka densamma: och att elden å norra Grytmyrhöjden för orsalats af wårdslöshet wid tjärubränning. Å sistnämnda ställe syntes det i början fom ffulle elden genom rådande blåsmä der sprida fig wida omkring, men fon def hämmande tillslrifwas ej mindre de inom Öfwerlännäs och Sånga socknar i fjelltrafterna boende nybyggarne än och öfriga befollningen i dessa socknars nedre delar, hwilla wisat oförtrutenhet och willighet att hindra eldens widare framfart. — Eldswåda. Enrligt till kngns bfhde ingången rapport timade natten emellan den 3 och 4 nästl. Juli månad uti Kläpps by af Attmars socken den olyckshändelse, att Torparen Nils Nilssons nybyggda gård, nemligen mangårdsbyggning, bryggs hus, fårhus, kornlada och en hölara med inbergadt hö, alltsammans af wådeld net: brändes. — Åbyagnaden är i länets brandstodsbolag till lågt wärde försäkrad. Huru elden uppkommit har ej kunnat ut: redas. — Storjungfrun i brand. Från Sö derhamn för den 15 d:s skrifwes: Under denna wecka har en swårare skogseld ra: fat å Storjungfrun, hwitten, oattadt omkr. 70 man gjort allt för att släcka densamma, gripit omkring sig och synes wilja trotsa alla bemödanden. Då förs sök gjorts att släcka på ett ställe har det upptäckts att eld utbrutit å flere andra och det synes som om icke annat än ett ihållande regn kan förmå hejda eldens härjningar. — Liffror tala. En fransk författare har uppgjort en beräkning öfwer, hwad de sednaste krigen (1853 —1 böhyiss icke allenast i penningar, utan och i menniffolif. Dessa uppgifter hafwa redan warit intagna i de stora tidningarne, men de äro tillräckligt betecknande för att förmå oss anwända dem här. Den första hufwudposten är förlusten af menniskolif. Antalet af dem, som fallit på slagfälten eller aflidit af bleksyrer och sjuldomar, beräknas till: Under Krimkriget (1853 och följande åren) . 784,991 man. Under det italienska kriget (1859) .. . 15,000 Under det danfftyfta .. 35500 , Under det nordamerikanska: å nordstaternas sida... . 281,000. U