Norrländska Korrespondenten – 7 augusti 1868, sida 3

den smaffullt prydda talarestolen samla des fl. 1 en menniskomassa, som kunde anslås till 8 a 10,000, deribland provinsens flesta rilsdagsoch landstingsmän och en mängd framftående perfoner af de mindre jordbrukarne. Riksdagsmannen O. B. Olsson war utsedd till mötets dirigent. land talarne uppträdde först den aldrige frihetstämpen, prosten d:r C. Bergman i Winslöf, fom öppnade mötet 7i Herran Zebaoths namn. Talaren wille göra mötet till en gudstjenst, om hwillen han hop: pades ryktet skulle löpa kring land och rike och wåra barn tala derom i framtiden, en gudstjenst, der man skulle föla tillämpa det herrliga budet: Du sdall älska din nästa såsom dig sjelf, och der de gudomliga idderna om broderskap och jemlikhet stulle framhållas. Såsom text för sitt föredrag uppläske talaren Jac. epist. 2: (några versar, fom uttrycka wida raditaz lare äsigter, än sjelfwa de nyliberalas pro: gram), och på grund deraf utwecklade tar laren, hurusom personlighetsprincipen är bibelns och kristendomens högsta mål. Ens ligt bibelu finnes hwarken graderad skala eller census, utan alla menniskor äro lila. Ditåt syftar också nutidens reformarbete, fastän en blid på historien wisar att res formerna gå långsamt. Det är så merldens gång. Ett område finnes, der perfons lighetsprincipen till den utsträckning bibeln angifwer kan tillämpas och swåra olyckor derigenom undanrödjas, nemligen mid preftwal. Må penningen här aflägsnas och menniskan komma i stället. Må den blifma församlingens prest, för hwilten för: samlingen har förtroende. Talaren föres slog mötet att besluta en petition till det i September sammanträdande kyrlomötet, med begäran att kyrkomötet af fonung,representation od) regering påyrkar en lag, fom åt swenska follet förlänar samma förs måner, fom en af de framsarna tonungarna gifwit Göteborg, der 60,000 personer än i dag hafwa lila rösträtt och der man derigenom erhållit fådana prester fom Thomander och Wieselgren. Petitionen borde underskrifwas af de närwarande landstingsmännen och framlemnas af O. B. Ols jon. Samma walsätt borde äfwen tilläms pas wid tillsättande af skollärare; men fe tan wågade talaren icke att obetingadt fö reslå den lila walrätten åt alla. Man fruttar arbetaren, men arbetareföreningarna wisa att en sådan är ogrundad. Tar laren anfåg dem utgöra en proteft emot de högre klassernas dåliga exempel, de många bedrägerierna, konlurserna o. s. w.