Norrländska Korrespondenten – 4 augusti 1868, sida 3

Den 18 Juli. Enligt Aftonbladet utkommer i Bern en tidning med namnet Europas Förenta ftater. J denna tidning förekommer en artikel med öfwerskriften Folf och fur: star, ur hwilken wi efter A. B. meddela följande: 7Om Europas folk rådsloge tillsammans, skulle de förstå hwarandra? — Ja! Och hwad skulle bli deras första beslut. deras enhälliga beslut, nästan utan debatt? — Jcke att göra sig förswarslösa, men wäl att afwäpna, icke blott för ögonblicket, utan afskaffande af militarismens wansinne för alltid. Och är det få otäntbart, att Europas folk skulle lomma att rådslå med hwarandra? — Wi skulle tro nu för tiden icke mer. Sedan ärhundraden umgås i Schweiz menniskor af tre tungor mål med hwarandra, förstå och hjelpa hwarandra och ha, ju startare stormarne warit, blott desto fastare införlifwat sig med hwarandra. Men ite en gång på fullfärdiga bilds ningar behöfwa mi hänwisa. Det dagliga lifwet bringar skaror af wittnen på, till hwilken grad bildning, frihetsbehof, menfflighetstfänsla redan öfwerwunnit hwad fom blott synes oöfwerwinneligt för råheten och oförståndet. Hwarje jernwägswaggon är i dag en tribun för mensklighetstanken; man höre blott den mångspråkiga fonverfation fom föres der; ju högre den ftår, dejto mer känner han fig tillhöra det Heta, desto mer är ban ifrån och öfwer fördomarne från forna tider. Intet fiendffapsbehof mer. Wisserligen skiljaktighet, men ide motfats. Eller man genombläddre den europeiske pressen: frihetens organer äro äfwen förbrödringens organer. Eller man erinre fig denna i Geneve börjande europeiska liga, hwilken blott genom uselt ftör rande afbröts i fin fulla werkan; wi skulle dock tro, att der funnos män, på hwilta sjelfwa lögnen ide wågade fig med antlagelsen för landsföräderi och hwilka doc öppet förklarade, att den frie tysken står