Norrländska Korrespondenten – 31 juli 1868, sida 3

ohyggliga tilldragelsen yttrar en korrespondent till norsta Aftenbladet: Huru ofta skola nu dessa blodiga skådespel upprepas? Oh hwad winner fambhället med att man beröfwar en få förmils bad warelse lifwet? Man har exempel på att mördare genom lifstidsfängelse funna göras oskadliga, och hwarför då ej anwända ret för alla? Om lagen på: björe att enhwar fom haft att handlägga ett mordmål skulle wara närwarande wid exekutionen, skulle det säkerligen ej dröja länge, innan rötsstraffet blefiwe afffaffadt. — Underjordisk torfbrand. Härom har Finlands allm. Tivning för den 22 d:s följande underrättelse från Betersburg: Genom, såsom man förmodar, oför. sigtigt swedjande har redan för längre tid tillbaka i närheten of Petersburg en underjordisk torfbrand uppkommit. Denna unterjordiska eld, som tihkännagifwer sin tillwaro genom illaluktande rökmoln sträckte fia för omkring en wecka sedon öfwer ett område af 6 qwadratwerst och befinner sig mellan Zfarffoje-Selo och Peterhof intill werststolpen utanför S:t Petersburg. Mot en dylik naturföreteelse funna swärligen werkjamma åtgärter widtagas och blott ett starkare regn kan släcka denna icke så litet farliga brand. På fina ställen hafwa härigenom ffogseltar uppkommit. — En gammal wäderspåman Har, fär ger danska Dagbladet, i år tommit till heders. Astronomen Thomas Moult, fom skådare långt fram i tiden, sysselsatte jig för fer ärhundraden fedan, nemligen år 1268, alltså under det 42:dra året af Lurvig den heliges regering, myc: fet lifligt med hwilket wäder kommande slägter under flera fetter stulle åtnjuta. Bland hans i flera hänfeenden intressanta od lärorita anteckningar finnes följande karakteristik af wäderleken under innewarande år: Under år 1868 kommer wåren att wara mild och wacker, sommaren torr och warm samt hösten tempererad, få att allt utsäde kommer att gifwa god aftastning. Efter Aupgur sti månad komma drufworna att blifwa gora och saftiga i många länder, och mir net blir på grund deraf billigt, hwarföre alla kristna folk böra prisa Gud. — Eldswåda i Paris. Från Paris strifwes ren 11 dennes, att föregående afton eld utbrutit i källarne, tillhörande paviljongen n:r 12 af Parisercentralhallarne, der ost, smör och grönsaker finnas förwarade i parti. Som der alltid fins nas personer, sysselsatta med arbete, gjordes genast larm, men till följd af den stora halmmassan grep elden omkring sig med blixtsnabb hastighet, och snart stod hela den ofantliga ytan i lågor. De stora smörupplagen smälte snart och bildade inom några minuter en sjudande massa, fom betäckte golfwet en fot högt cd) spred omkring sig en så olidlig hetta, att man war nära att qwäfwas, då man närmade sig ingångarne. Hjelp kom genast från alla håll: liniesoldater, municipalgardister, gardestrupper skyndade till platsen; frän alla qvarter kommo sprutor och hundra af te fologfala fat, i hwilka mattnet förwaras, hwarmed gatorna om dar gsarne spolas, blefwo till ftor nytta. De begge prefekterna, Haussmann och Bietri, general Soumain och kommendanten i Paris infunno sig, men ide någon minister, ty alla dessa fara på qwällarne ut