Norrländska Korrespondenten – 24 juli 1868, sida 4

De tio budorden och den egyytiska foruforskningen. En fråga till de lärde. Uti 2 Moseboks 19 oc 20 kapitel fö rekommer huru Herren genom fin tjenare Moses gaf de tio budorden åt fitt folk od) om de under, fom derwid skedde på och inwid berget Sinai. De följande far pitlen tala ytterligare derom, huru Moses i fin wrede slog sönder ve twå taflorna, ehuru Gud hade sjelf gjort dem och sjelj slrifwit skriften deruti. Moses berälnas hafwa lefwat omkring 1500 år före Kristus. Genom nyaste forskningar i egyptiska fornlemningar har man wunnit historiska data i det österländska folkets lif, hwilkas tnltur stått i närmare eller fjärmare för: bindelse med den högt uppdrifna egyytiska lulturen redan omtring 4000 år före Kristus; den egyptiska fronologien begynner neml. med sonung Menes, som tillträdde regeringen år 3893 före Kristus. Bland nationalmusei vita somlingar, fom för närwarande hålla på att ordnas, finnas atskilliga of dessa måldriga fornfafer hwilka nu ordnas och dechiffreras af den utmärkte egyptologen (tännaren af egyptiska forn saler) norrmannen d:r Lieblein. Bland dessa uråldrige egyptiska minnesmärken har man funnit inristade 42 särskilda vfyndabetännelfer, hwilka de döda hade att inför gudarnas domstol aflägga. Bland dessa jyndabefännelfer har man upptäckt den få sallade andra taflan af de 10 Mo: sebuden. De tre första har man ej åter: funnit blaud de egyptiffa inffriptionerna och de äro ocffå, med asseende på inne hållet, sannolilt tillagda af Moses. Huru förlita fig dessa upptäckter af de sju fednare budorden säsom ingående iden forn-egyptiska hednisla kulturen med upp: gifterna i ofwanciterade bibelftällen?