las ut och bemannas, en manöver som af ett så öfvadt manskap som Svarta Örns, verkställdes skyndsamt utan att fregatten mera än för en minut minskade sin fart genom en vändning emot vinden. Barkassen under förste löjtnantens befäl satte genast till sina segel ech styrde efter briggen, medan Svarta Örn sträckte ut sina väldiga vingar och flög efter den bortilande barken. Ehuru Algieren, för att påkynda sin fart, satte ut åror hvilka begagnades jemte seglen, vann likväl fregatten för hvarje halftimma så mycket att man såg huru afständet emellan den lörföljda och förföljande minskades, så att man kunde förutse att innan aftonen skulle de vara inom kanonhåll. Mohren hade icke längre försökt hvad hans åror kunde uträtta, innan han åter intog dem. klan ville förmodligen spara sin besättnings krafter till ett förfärligt försvar ända till det yttersta. Då aftonsolen belyste med sina långa purpurstrålar den vida rymden emellan Cypern och Egypten, inträffade den stund som skulle afgöra segrens öde. Då hade småningom afståndet emellan fregatten och barken blifvit förminskadt till några hundrade famnar. Förr ansåg icke Göthenstjerna tjenligt, att i den ringaste mån utöfva någon fiendtlighet. Men pu då han kunde beräkna att han fick tid att vända till bredsi