Norrländska Korrespondenten – 3 juli 1868, sida 3

Maj: En storartad humbug har under de sista weckorna utgjort det allmänna samtalsämnet. Det skulle här i Rio arundlängas ett folossalt journalijtiskt företag, ett engelskt blad, som skulle ulgöra en andlig föreningslänk mellan Brasilien, England och Nordamerita. Uppfinnaren af detta projett war en man, fom hette Stewart, men utgaf fia för ven berömde tavalleri-generalen Stuart, fom förr bade tämpat i Neapel för Frans IL och fever mera spelat en stor roll i Förenta ftaternas inbördeskrig. Stewart ankom till Nio med falsta wexlar och falska re: kommendationsskrifwelser och förklarare för pelisen, att han på sitt rum i hotellet hade wårdepapper för 5,000 contos be reis (cirta 20 millioner riksdaler); på arund häraf lät man särsfilt bewake hos tellet, på bet te stera summorna ej skulle swäfwa i fara! Till en amerikansk prest wid namn Newville aflemnade han falska refommendationebref från biskopen af Richmond och wisate bonom attester från Jeffersen Davis, och då han bade en ut: omortentligt stor likhet med ven werklige general Stuart, framwisade han öfver allt denne mans porträtt fom sitt eget. Han gjorde mycket wäsen af sitt stora blad, fom stulle utkomma i samma fors mat fom Times och hafwa I hufwurres daktörer och 27 underredaktörer. Stewart utsöfte nu en plats för att uppföra en pappersfabrik, och då han ide fann något allmänt hus, fom passade för hang ftora företag, wille ban föpa en teaterbyggning. Su oförnuftigare hang planer woro testo mera tilltro fann han. Pater Newvile införde honom öfwerallt; samtliga mini strarne emettogo honom, en fon af amir ral Tamanrarc blef antagen såsom fpes ciel forrespenrent från krigsskådeplatsen, och tå mannen utlofwade mycket höga gager, inströmmade en massa anföknins gar om redaktörsplatser. Emellertid hare ban öfwertygat polischefen om nödmwän: tigheten af att anställa en mängd ames rifaner i poligfåren, bwilfet också skedde! Sålunda mognade långsamt hans planer, ech den dristige äfwentyraren kände sig fullkomligt säker, då det med sista franffa ångskepp inlopp underrättelse till ett hans tirhus, fom hade warit så försigtigt att fråya sig före, om att den s. k. Stuart icke war den bekante generalen och ej heller Hade någon krerit. Nu inskred pos lisen, och oaktadt han förklädd sökte und: komma, blef han till slut på angifwelse af en drång gripen i ett Public-House, ter hun uppehöll fia under namnet Jos seph Walter, skeppskapten. Af den derpå inledda unrersökningen synes det framgå, att ret bade warit hans afsigt att pluntra skattlammaren och myntet med till: bjelp af de amerikaner, fom han hade fått anställda i poliskåren. I