bur te i semmortorlan bwirfla kriag wåra fötter, uarer wagnehjulen och hur re på wintens wingar anträra fin luf tiga förr De kolpartier, fom uppen: bara fig i vammet tera filt ursprung från förbränningar; röfken bestär mest af dylika velar och be alstras gemenligen i bemmet, när en lampa röker litet eller cigarröken ringlante förlorar fia i luften. Så ebehagliga deesa små mineralista kroppar fom tamm än förefalla of, äro te likwäl af stor wigt för naturens samfålra elonomi. De flesta planter behöfwa för sin organiska utweckling ty: lift mineralsteff, tom de låna från mars len. Men för att tenna icke under och genom wäxtrikets förtefran må totalt utblettas på dessa ämnen, hwilket i an: bra band skulle ba till följd wäxtliabetens aftynande, få tillföras de jorden ånyo i form af damm. Men hwarifrån komma wäl fiwamps partierna i dammet? Om mi en gång litet nogare skulle betralta möglet på bröd eter anaripna sylter! ÖYwar liten mögelplanta bär på en fin, liten stjelt ett mökare tet allra minsia lilla hufwur, så litet att det tnappt är märlbart. J mikroskopet warsna wi det kanske så stort som en ärt. Det kan lätt inträffa, att vitre hinnan krina ett sätant litet hufwud brister — just unter wåra ögon, och då framtränga ur fin gömma en mängd tylita, små fröämnen, fom wi redan förut lärt fänna fom beftåndgde: lar i tammet. Afj förwaringorummets mikreskopiska utrymme sluter man bäit till hur ofantligt små resfa frön mäste wara.