Norrländska Korrespondenten – 19 juni 1868, sida 4

fördelarne deraf, ganska kompakt och ihärdigt emot anläggningarnes fortsättande och sullbordande, derwid icke underlåtande att anlita alla möjliga förespeglingar om fi nanciel wåda o. s. w. Så länge det gällde dem sjelfwa, war landets skuldsättande för jernwägar en ganska naturlig sak; nu är det deremot ett förderf. Grundsatserna stå dock ännu bi: i första rummet, att en statsskuld för ett så produktivt ändamål, fom jernwägars anläggning, i ett pennins gefattigt land är lika nödwändig, fom med tiden wälsignelserik; i andra rummet att jemwäl fommande generationer mår e bära bördan af liqwiden för ett arbete, hwars fördelar företrädeswis just afse framtiden; i tredje rummet, att det alltid blifwer en llokare och förnuftigare affär att på några få år, genom upplänade medel, färdigbygga stamlinierna än att göra det under en mansålder förmedelst småningom infommande egna tillgångar, då desse, i förra fallet, lämpligare passa fig till ränte: och amorteringsliqwider för de upplånade fums morna. Så hafwa äfmen mindre penninz geftarta länder handlat. Swerge eger en areal af 4,705 qmwar dratmil, samt en befollning af cirka 4 millioner 200,000 innewånare. Danmarks areal utgör 693 qwadrat, mil, med en folkmängd af 1,608,095. Hollands areal uppgår till 594 qmadramil, dess folkstock är 3,735,682. Jemföra wi wår statsskuld med dessa länders, blifwer skillnaden betydlig. Swerges statsskuld uppgår neml. till omkring 65,000,000, då Danmarks der: emot uppgår till 264,000,000 oh Hol: lands ända till cirka 1,457,233,781 allt swenskt riksmynt. OM öndock prisar man dessa länder lyckliga och rika, och beklagar wårt lands fattigdom. I Så är det od, de äro rika, ty de hafwa jernwägar, od) en på grund deraf utmed lad industri och wi äro fattiga, oaktadt mår öfwerlägsenhet både i areal och be follning, emedan wi fafna det förfta mil: toret för framåtskridandet, nemligen jernwägar.