Norrländska Korrespondenten – 16 juni 1868, sida 3

Ett gif akt. Den warma Maäjjolen har otroligen främs jat vegetationen, hwadan slätterangarna äro snarligen färdiga till inbergning. Så äfwen skogskärren, fom äro temligen mats unfra och kunna nu lätteligen afbergas: och detta bör ite nu snart, ty nästan säfert är att wi i är litsom i fjol jå en efter sommarflod, i följd af den också i år ins träffande regnperioden; och derefter går det i år fom i fjol med skogskärren: de funna ide afbergas, för wattnets skull. Må man gifma aft derpå, att nu är starrgräset redan få försigkommet, att det bör afbergas. Längre fram är det för gammalt och föga dugligt. Om någon frågar mig på hwad grund jag fotar min fpådom om en efterfommare flod, få swaras: att jag och andra gamla män hafwa bemärkt hurusom når älarne icke gå — eller gå obetydligt på wårtalet, så wänta de en efterf sommarflod. Dh. rätt gör den fom rättar fig derefter. (C—m. ur Varom)