Norrländska Korrespondenten – 15 maj 1868, sida 3

kunde svara. hade han infört henne på kontoret. Mina herrary fortfor han der, sjag presenterar här för er en brorsdotter till min aflidne gynnare och vän, Filip Brinkmann. Han efterlemnade åt mig sin förmögenhet, emedan han trodde sig utan anförvandter. Denna dam är hans enda rättmätiga arfvinge och jag lofvar, att åt henne afträda allt hvad jag i hennes ställe eger. Ja, ja, mademoiselle sade han nu till den nästan förstenade Louise, er egendom skall ända till sista runsycket blifva utbetald till eder. Hon kunde icke tala; hennes ögon simmade i tårar. Slutligen lyckades det henne att fatta sig och stammande nästan hviskade hon till honom: Och er vexel vill ni icke saldera? Han teg och såg till jorden. Hon sprang till ett skrifbord och skref. Alla stodo i väntan. Hon tryckte bladet i handen på honom. Han läste: AÅ dato efter behag räcker jag mot denna sola min hand inför altaret åt herr Jakob Fillebeck, den redligaste menniska. Värdet innestående. Louise Brinkmann.o Hon låg i hans armar. Han tryckte henne som brud till sitt hjerta. Redan andra morgonen blef vexeln presenterad och ännu samma dag salderad. Slut.