Norrländska Korrespondenten – 12 maj 1868, sida 2

fängt. Wälkomne, att i motgångens tid med förhoppning till den Allgode, stärka hwarandra till försakelse, om fåran mer än wanligt är af nöden. Wälkomne, att uppmuntra hwarandra till rena seder, goda föredömen, tålmodig fördragsamhet och ihärdig arbetsamhet. Wälkomne, att i wänstapens lag här tillbringa mången wederqwickande stund. Med glädje maste man i Sweas land helsa den dag, hwars morgonrodnad randats öfwer arbetarens eftertanke och egen omsorg för eget wäl. Swunna tider hafwa i honom skådat, ware fig nära nog endast ett medwetslöft föremål för öfwerhetens eller arbets: gifwarens omtante och åtgöranden, eller ett wiljelöst werttyg för deras planer och godtycke, och föga skillnad har funnits mellan honom och öfriga af Gud skapade warelser. Tillständet har och derföre ftun: dom blifwit derefter. Nu deremot har Gudi lof! upplysningens sol börjat sprida sina lifgifwande och wärn:ande strålar äfwen öfwer denna samhällsklass, på samma gång armodets, och eländets digra åftmoln wäckt densamma att sjelf föka afwända faran, der andras hjelp blifwer otillräcklig, samt att sjelf söka staffa sig en bildning, fom gör honom wärdig att räk nas ice blott fom medborgare utan äfven sajom menniska. Det är oc hög tid dertill, att ide wårt älskade fosterland, litt en förpestad ort, öfwergifwes af dess för ner och döttrar, fom borde finna utfomft och trefnad lita wäl här, fom i freme mande land, der ofta de gå ett forgligt öde till mötes. Men i i ett tand, sadant fom wårt med fmå tillgångar och refurfer är det nödigt, att man ide blott är arbetare, utan äfwen tänkande arbetare. Jag menar att arbetet göres frultbärande d. w. s. att dess frukt anwändes icke får fom ofta sker till skada för såwäl tropp som själ, utan till arbetarens sanna båtnad och fördel. Det är nödigt, att han höjer fig i bildning och sedlighet till jemlithet med bättre lottade jamhällsmedlemmar på det arbetet må blifwa altadt, och dess idtare enligt pligt och rätt deltager i öfwerlaggningarne och besluten om allt, som tan lända ett tärt sädernesland till fortfarande frihet oc) sjelfständighet, lycka och ära. För detta mål hafwa redan manga arbetsföreningar bildats i wårt land. Jcke skall Sundswalls arbetare förening gifwa efter i täflan för hwad, som är godt, ädelt och stort. Jcke äro wi wäl ännu, med Guds hjelp, få förslöade att ide ännu i oss finnes kraft, wilja och mod, till forsakelse, sparsamhet, sedlighet och flit. Gripom werlet an och lat detta försia sammanträde blifwa en inwigningsfest för befrämjandet af egen batuad oc) fromma, till ära för wart fosterland och till heder för wår follläre tonung, som icke will under sin spira se ett förderfwadt slafwande slägte, utan ett wålmaende folt, fom med lydnad utan slafweri och frihet utan yra förlänar hans trona den rätta glansen och hans regeringstid den sanna wälsignelse, fom fpris der fina wälgörande wertningar icke alles nast till närwarande, utan äfwen till tommande slägten. Med denna wältomftiz helsning förenar jag en önskan, fom få lert af eder alla warmt delas, att Gud måtte bewara war älskade konung och skysda wårt föra fosterland. Sedan prototollet af den 26 April blifwit uppläst och justerat föredrogs ar hr ordf:n en adref från Göteborgs ar: — —— — — ——555