IIvarjehanda. Följande poetiska utgjutelse örversändes tillika med en stor bulla Wilgaregesäll till hans förtjusta älskarinna. Wilhelmina, sköna flicka! Mönster utaf dygd och vett; Du som alltid vet dig skicka Liksom ingenting skull skett. När om qvälln jag ögat sluter, Så är du min tankes mål — När om morgonen jag njuter Kaffet — dricker jag din skål! Appropå om kaffe, Mina, Du min hulda, ljufva skatt, Mottag — men du får ej grina — Hvad din älskling gjort i natt!