Article Image
Aullagelsen mot presidenten Andrew Johnson. Den balsstarrige presidenten i Nordamerikas förenta stater har nu omsider wågat företaga fin langt förut antydda statskfupp och genom ett försök, sådant det knappast mera hufwudlöst, oförberedt och lättsinnigt ännnat företagas af en förtwiflad spelare, öfwerlemnat sig i sina motståndares händer. Sannalikt skulle han aldrig ha wågat denna kupd, om hans demofratiffa wänner ide sporrat honom ännn i sijta ögonblicket till detta ÅT wentyrliga steg. De hade i fifta weckan af Februari månad en sammantomst i Washington för att öfwerenstomma on samlingaplatsen för det ionvent som skulle utse deras sandidat till det i är förestående presidentwalet och ansatte mid detta tillfälle Johnson få starlt, ja förejpeg: fade honom till och med hans eget uter: wåljande under wiesa omständigheter, att han omöjligen lunde motsta frestelsen att spela ut sin sista trumf. Johnson ut: nämde i följd af den då träffade ÖNver: enofommelsen, gencralen Mac Clellan i Adams ställe till ministerresident i Von don och insatte generalen Lorenzo Tho mas till krigsminister. Denne Thomas får icke förwexlas med den tappre genes ralen åcorge Ö. Thomas, hielten wid Nashville och flera andra slagtningar, en ådei, rättskaffens och decierad frigare, fom samma dag hans namne utnåmdbes fill chef för ktriase wartementet telegraserade tilk presidenten i ben ena afsigten att af honom undandedja jig hwarje slags bee fordran och titel. Den Johnsonska t:ig ministern deremot tillhär den Halls stolan; i Missonri hade Han wid ett föregående tillfälle låtit begwåma fig till att i gencralen Fremonts händer öfwerlemna dennes ide begärda ajsken, til hwillen smutsiga bandling ingen annan af arms officerare welat låna fig. Denne The mas seulle nu på Johnsons lefallning ersätta Stanton, hwillen emellertid icke lemnade ifran sig ministerportföljen, men lät i stället arrestera Thomas för ola ligt inarevp i hans embete. Pian trodde un alimänt att Johuson med behörigt eftertruc, med soldater och fanoner, skulle slkafja gehör at fin wilja, ty ett sädant tilldågagående hör nn en gång för alla efter bedräfwadt sransyskt mönster till ett ärligt och åtta statsstreck. Men langt derifrän! Jonhson och hans werityg Thomas insslränlte fia till ett blott och bart hotande med wåldsåtgärder, tot. melsutan derföre att de ide woro fälra i på truppernas bejälhafware. Thomas ilas de, sedan han mot borgen blifwit försatt i frihet, till det ena efter det andra af wärdshuen i Washington och firet, under det han med knuten hand dunlade i bordet, att werlden före nattens inträde fiulle upplefwa försfräckliga sasler A andra sitan war Johnson på sitt sätt icke heller owerlsam. Lurnwida gurernören i Marvland, Swenn, tillbinnit honom de der befintliga rebellmiliserna lemnas derhän, såfsom ännn ide fullt utrect. DeYz emot är tillinlio bewifadt att vresidenten till en början mände fig till generalen Emorp, fom är militärbefälhafware i det distritt, till hwillet Washington hörerEmery wågrade dock att ställa de honom underlrdande truprer fill Johnsons före fogande utan uttruckllig befallning af sin förman, gencralen Grant. Sålunda as wisad, lallade Zognson till fia öswersie Wallace wid tolfte insanteriregementet, hwiltet ligger i oc omtring Washington. Men äfwen denne officer nelade att ställa sitt manskap till presidentens dispossition, enär han i detta sall icke kunde handla utan sin närmaste förmans, generalen Emorrs, befallning. Denna förlägenhet söfte marinministern Welles afhjeswa deriz genom att han tilljöd presidenten sina 200 marinsoldater; emellertid förtlarade den lapten, fom kommenderade dem, att. ban ide hade lust att inlåta fig i kria med longressen. För att öfmertyga Johns fon om den hjelplöshet, hwari han nu befann sig, aftät generalen Grant wid samma tid en dagorder i Mvilfen ban sästade militärchefernes uppmärlsamhet på den nya kongressalten, enligt hwillen alla befallningar till armen mafte gå genom hans, Grants, händer och att de ide finge hörsamma nägon fom helst från annan myndighet dem tillsänd order. Johnfon hade således icke någon materiel matt, på

31 mars 1868, sida 4

Thumbnail