Norrländska Korrespondenten – 31 mars 1868, sida 2

der 10 års tid å en af honom upplunnen method för rirekt förwandling af malmer till metaller. — Minristerbänken skildras på följande sätt of Söndagsnisse, fom emellanåt ta lar allwarsamt nog: Man skall alltid minnas De Geer med det bliva och märdiga utseendet, fom till och med wunnit genom det drag af wemod, hwilket de sista åren inlagt i hans ansigte. Man skall ide mindre lifligt komma ihåg Manverström, fom ej heller gått oberörd af tis dens och regeringssbetymren8 tunga hand, men fom ändå bibehåller fitt farvoniffa leende, ter han fitter och emellanåt muntrar opp De Geer med några Forn af sitt attiska salt, medan han samtidigt muntrar sig sjelf med några korn af sitt spanska snus (apropos, beundra anfpråtlösheten hos ven, fom eger dussintals briljanterade gulttosor, att sjelf begagna en gammal horndofa!) Äfwen Platen och Lagerstråle skola bewara sin plats i minnet, ehuru ingendera på utseendets wägnar wisar sig framstående. Utan elakhet kan man wäl jemföra den förre med en hetderlig ångbåtsskeppare och den senare med en hederlig Eronofogre (detta species af slägtet lärer wara något mindre sällsynt nu än under Carl 11:s tiv). Ugglas sitter alvrig på ministerbänken, utan intar alltid sin representantplats; han tyckes wara le ministre orateur — och nog lärer wäl denna talent under rifsdagens lopp komma att sättas på prof. J minnet af minifteren De Geer kommer han dod aldrig att inta jamma plats som Gripenstedt, dess gamla swärd. Ehrenheim oc) Bredberg, twå fontraster till det yttre, gå lättare ned i glömskans graf och ta då med fig Carlson och Thulstrup, hwilka begge sistnämnde under hela tenna riksdag gjort fia fullkomligt ofynliga för representationen. Deröfwer fan man wäl tröfta fig, ty man har fett tills räckligt af dem förut; men swårare skulle det wara att ide en enda gång få anfigte mot ansigte skåda hr Abelin, på hwilken i andanom landet har fina blidar fästade. Jag tror mig uttrycka en allmän önskan, vå jag säger: bäfte br krigsminister, låt oss en gång, och få snart fom möj: LL ligt, få fe er! — Att uppdraga potatis af frön. Hr 3. Öhman i Stocholm har i Dagens Nyheter låtit införa nedanstående annons: Som priset å potatis wid sättningen i wår torde blifwa ganska högt, anser jag att det wore skäl att uppdraga plantor af frön, efter min metod; nemligen: en kallbänk anlägges, hwari lägges, sex tum djupt, finharpad jord, som utbredes så att det blifwer en jemn yta, då jorden löst tillklappas med en skofwel; sedan draz ges linier, en tum emellan hwarje, derpå läggas fröen, en tum mellan hwarje frö, hwarefter dessa täckas med en half tum finsållad jord. På bänken läggas fönster, fom täckas med mattor; när nu plan: torna uppkomma, aftagas mattorna och fönsterna öppnas. J solwäder aftagas dessa om dagarne och påläggas om aft: narne. När nattfrosterna äro förbi, ut: planteras plantorna en aln emellan hwarje. År 1862, den 4 April, fådde jag potatis frön i en låda. När de uppkommit, om