Norrländska Korrespondenten – 20 mars 1868, sida 3

du har varit alltför hastig. Stöt icke bort ett redligt hjertas kärlek; du skall få ångra det i hela ditt lif. Det är möjligt, att jag är född till att grata i hela mitt lif, Elspies, sade jag, i det en plötslig aning dref tårarne upp i mina ögon, men det vet jag att för Luke Elphinstone skall jag aldrig komma att grata. Samma afton, då min fader satt och sof i sin länstol i matsalen och jag satt ensam i förmaket och gned mitt svullna finger och förgäfves sökte afdraga den dumma ringen, inträdde Luke Elphinstone och började anyo sitt ledsamma frieri. Han talade i en mild, öfvertalande ton. Mattie,, sade han, vjag har plötsligt blifvit en rik man, eljest kunde det ha dröjt många år, innan jag talat till er på detta sätt. Men jag har ingen glädje af min rikedom, såvida ni icke delar den; och jag säger er, att om ni också visar mig tillbaka hvarje dag ett helt år, så ämnar jag likväl icke taga emot ert afslag. Jag sökte beherrska min vrede och tala lugnt till honom. ÅJag vet icke, hvad ni ser hos mig? sade jag. Jag är en fattig flicka, jag är ingen skönhet, jag är enfaldig, jag har ett ombytligt lynne, och jag kan icke älska er. Ni kan lätt finna en hustru, som är i besittning af alla de egenskaper, I hvilka jag saknar, och som med glädje