Norrländska Korrespondenten – 20 mars 1868, sida 3

berälnad till 450 millioner rdr swenskt. Af detta lapital hade intill slutet af sistl. år medtagits 306 millioner. Franska res geringen har, utöfwer sitt åtagna tillskott i kapitalfumman, förbundit sig att betala arbetsingeniörerne en half million francs för hwarje år som tunneln sullbordas före år 1874 od 600,000 francs, lita: ledes för hwarje år, fom den fördigbyg: ges före utgången af år 1872. — Kejsarinnan Charlotte af Mexiko har till påfwen skrifwit ett rörande bref på flytande italienska. Det med swarta kanter omgifna brefwet är skrifwet egenhändigt af den betlaganswärda furstinnan med hennes wanliga wackra stil. Kejsarinnan anbefaller fin olyckliga ges måls själ åt påfwens böner. De sista underrättelserna om kejsarinnan Char: lottes tillstånd är temligen goda. Hon lärer regelbundet intaga sina måltider, dagligen göra små spatserturer och myc: tet sysselsätta fia med skrifning, teckning och läsning. Blott stundom söker hon ensamheten och man finner henne rå wanligen i tårar. Kejsarinnan skall nyligen hafwa yttrat fin önskan att nästa sommar kunna resa till Miramare för att der tillbringa några weckor. — Tries ster Beitung berättar följande: Kejfarinnan Charlottes helsotillstånd har på sista tiden betydligt förbättras. På den djupa uppskaknina, fom meddelandet om kejsarens död gjorde på furstinnan, följde en fördelaktig äterwerkan. J början hade man för afsigt, att blott underrätta fejs sarinnan om hennes gemäls död och förs tiga det sätt, hwarpå Marimilian förs rattes och måste offra sitt lif för fitt tall; men konunsen af Belgien witblef, att man ffulle meddela fejfarinnan alt, och äfwen läkarna tyckas hafwa hängifwit fia åt den förhoppning, att den djupa finnesskakningen kanhända efteråt ffule in. werka lugnande på keisarinnans sinne och göra det klarare. Denna förwäntan bar också hittills slagit in. En hög dar me, fom stod den mexikanska kejserliga familjen nära, har till h. maj:t skickat en condoleance-skrifwelse och af fejfarin: nan fått ett längre egenhändigt fwar, i hwilket hon i lita klara fom innerliga ord uttalar fin tacksamhet för det henne bewisade deltagandet. — Från Amcrika. Om de amerikan: ffa folkskolorna meddelar Göt. Hand. Tidn:s korr. M. R. många intressanta drag, hwaribland wi anföra följande fr. Newyork: Sedan korr. först beskrifwit en s. k. Grammar Shool och omtalat den i alla Amerikanska skolor rådande seden att wid inträdet i skolbyggnaden blotta sitt hufwud och sedan förblifwa obetäckt i såwäl trappor fom korrirorer, tills man åter lemnar huset, yttrar han: Från denna skola gå mi omedelbart til en annan, motswarande wåra fmås barnsskolor. Wi inträda uti en ftor, ljus och hög fal; underwisnin en är i full gång. Trenne lärarinnor äro fyY8selsatta med att efter ven s. k. ljudmes toden lära de till ett antal af flera hun: dra uppgående fmå barnen, hwilka sitta uti bänkrader å en amfiteateatralisk upp: höjning. Betrakta wi denna skara, finna wi att en del af barnen äro barfotade och illa klädda, under det andra åter hafwa en 7rin anftrytning, utwisande, att de tillhöra wälmående föräldrar. Res dan häruti spåras en af det amerikanska skolsystemets principer, fom utgår på