Norrländska Korrespondenten – 6 mars 1868, sida 4

Blott ett barn. För någon tid sedan besökte jag en af ton lyrkogården, fom för mig blifwit en lär wana, oc fann vå min gamle wän dödgräfwaren åter sysselsatt med sitt me lanioliska arbete, hwiltet han dock i intet hänjeende tycks finna få. Den gamle är filosof på sitt wis, oh äfwen nu såg jag honom helt förnöjd röla sin pipa under det han stödjande fig på spaden ett ögonblick hwilade; och med det godmodigaste ansigte i werlden sade han sitt aodaf: