Norrländska Korrespondenten – 24 januari 1868, sida 2

Välh a de h. Novell af Carl Åugust IIeigel. Forts. fr. n:o 6. — Don juan var en fullkomlig kavaljer, — invände Henrik. — Afundas ni donna Elviras öde? Men en friare, som beräknar sin blifvande makas rikedom, är för dålig till och med för att vara en theatersigur. Vet ni hvad Montignys första steg blir, då han blifvit gift med er? IIan vill för en spottstyfver sälja bort detta uråldriga herresäte, för att kunna lefva några år i öfverflöd och lyx. Men när han sedan slösat bort allt, då skall ni irra omkring veriden fattig och förskjuten, hatad och föraktad af er egen man, fattigare och mera öfvergifven, än då ni upptogs i detta slott! Dessa ord utsades at Henrik, utan att han lade band på de känslor, som marterad honom. Ilan talade med en sträng hårdhet, såsom ur grafven. Stefanie reste sig upp och hennes vrede kände nu ej någon gräns. — Förbannelse öfver detta hus, der man påminner mig om min öfvergifna barndom, der man paminner mig om en välgerning, utöfvad mot en värnlöst — utropade hon. — Den plågoande, som min man införde i detta